sjukförsäkringen Moderaterna har aviserat stora besparingar inom sjukförsäkringen, men även övriga allianspartier vill strama upp reglerna. Alla är överens om att återinföra en bortre tidsgräns och att sänka inkomsttaket. SD är mindre tydliga.
Dagens Arena har gått igenom de olika budgetförändringar som allianspartierna och SD vill göra när det gäller sjukförsäkringen. Allianspartiernas förslag skulle innebära minskade ersättningsnivåer i sjukpenningen med mellan 18 000 och 30 000 kronor under det första sjukskrivningsåret.
- Inkomsttak & avtrappade ersättningsnivåer
Regeringen höjde inkomsttaket i sjukförsäkringen, från 7,5 till 8 prisbasbelopp, från 1 juli i år. Det innebär en höjning av taket från drygt 28 400 till 30 300 kronor.
Samtliga allianspartier – Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna – vill slopa den höjningen vid ett regeringsskifte. Enligt L skulle det innebära en besparing på 511 miljoner kronor för 2018. Sverigedemokraterna säger att de inte har något förslag om att sänka inkomsttaket.
Moderaterna vill dessutom trappa ned ersättningsnivån i sjukpenningen till 75 procent redan från dag 90, istället för – som i dag – från dag 365. M föreslår en andra avtrappning till 70 procents ersättning från dag 365.
Om Moderaterna får sin vilja igenom med sjukförsäkringen kan ersättningen för det första årets sjukskrivning därför minska med drygt 30 000 kronor för den med en inkomst som når högsta nivån i ersättningen; från maxnivån på knappt 282 000 kronor i dag till knappt 252 000 kronor.* Under ett andra år som sjukskriven skulle skillnaden bli drygt 33 500 kronor mindre jämfört med dagens regler.
Liberalerna vill också återgå till det tidigare inkomsttaket samt trappa ned ersättningen, men senare än M: vid dag 300. Konsekvensen av det förlaget skulle bli knappt 20 800 kronor lägre ersättning under det första sjukskrivningsåret, jämfört med dagens regler.
Centerpartiet och Kristdemokraterna förespråkar också ett sänkt inkomsttak, men de föreslår ingen avtrappning i ersättningsnivåerna i sjukpenningen. Skillnaden mot dagens regler skulle ändå bli nästan 18 000 kronor lägre ersättning under det första året.
Enligt en prognos från Försäkringskassan skulle 141 000 personer påverkas av förändringarna under år 2019 då de passerar 90-dagarsgränsen i sjukförsäkringen. Drygt 33 000 personer bedöms under samma period passera 1-årsgränsen i sjukförsäkringen och påverkas då av ytterligare nedtrappad ersättning.
Sjukförsäkringens nivå i dag har urholkats sedan många år i förhållande till löneökningar. Enligt en granskning i tidningen Arbetet har hälften av alla anställda en lön som ligger över inkomsttaket för sjukpenning, även efter att regeringen nyligen höjde taket. Det betyder att det skulle behövas mycket större höjningar av ersättningstaket för att intentionen i sjukförsäkringen, nämligen att ge ersättning motsvarande 80 procent av din lön, ska uppfyllas.
- Återinförd tidsgräns i sjukförsäkringen
Efter att alliansen kom till makten 2006 införde de en tidsgräns inom sjukförsäkringen, vilken har kommit att kallas för »stupstocken« av kritiker. Det betydde att man som längst kunde få sjukpenning i två och ett halvt år, eller 914 dagar. Det ledde till att 86 000 personer utförsäkrades mellan 2008 och början av 2014, även om många av dem senare återvände igen till sjukförsäkringen efter att ha genomgått program hos Arbetsförmedlingen.
S-MP-regeringen slopade den bortre tidsgränsen från och med februari 2016. Samtliga fyra allianspartier vill återinföra den.
– Vi vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen för att skapa en bättre rehabiliteringsprocess och kontinuerligt hjälpa den sjukskrivne tillbaka till arbete efter förmåga. Nuvarande ordning ökar risken för att människor fastnar i sjukskrivningar, skriver Aron Modig, KD:s talesperson för socialförsäkringar till Dagens Arena.
Enligt KD:s höstbudget för 2018 kommer en återinförd tidsgräns innebära en besparing på 400 miljoner kronor och enligt Moderaternas höstmotion innebär den en besparing på 300 miljoner kronor om året.
Sverigedemokraterna har vacklat fram och tillbaka i frågan om återinförd bortre tidsgräns. Partiet valde att inte stoppa beslutet i riksdagen när regeringen slopade tidsgränsen, men ställde sig senare bakom ett tillkännagivande från allianspartierna om att den skulle återinföras. I partiets nyligen utkomna valmanifest skriver partiet:
»Med en förstärkt rehabiliteringskedja där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete behövs ingen bortre tidsgräns«.
Samtidigt utesluter Julia Kronlid, talesperson för SD i sjukförsäkringsfrågor inte att partiet kan stödja någon sorts återinförd tidsgräns.
– Vi vill inte införa den som den var under Reinfeldt, då måste det finnas många fler undantag för kroniska sjukdomar, säger hon.
- Ny karensdag efter 14 dagar
Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet vill införa en ny karensdag dag 15 i sjukskrivning, vilket motsvarar den dag då sjuklöneansvaret går över till staten från arbetsgivaren.
Enligt Moderaterna skulle det här innebära besparingar på cirka 300 miljoner kronor om året.
- Moderaterna vill halvera sjukskrivningstiden för psykiska diagnoser
Som Dagens Arena rapporterade under Almedalsveckan i juli vill Moderaterna halvera tidsgränsen för prövning av rätt till sjukpenning för det de kallar »lättare psykiska diagnoser«, till exempel depression eller utmattningssyndrom. I praktiken skulle det innebära en första prövning av arbetsförmåga vid 45 istället för 90 dagar, och en andra prövning mot jobb på hela arbetsmarknaden efter 90 dagar istället för 180 dagar, som partiet föreslår i sin höstbudget.
Inget av de övriga allianspartierna har något liknande förslag, och det är inget de spontant sluter upp bakom när de får frågan. SD:s Julia Kronlid säger sig inte kunna ta ställning till förslaget i dag, men förhåller sig skeptisk.
Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, tycker att begreppet »lättare psykiska diagnoser« är missvisande, då vissa tillstånd av utmattningssyndrom kan vara väldigt allvarliga. En tidigare återgång i arbete är ingen generell lösning, menar han.
– Det beror alldeles på vilken diagnos vi pratar om. För lättare depressioner är det antagligen bättre med tidig kontakt med arbetsgivaren, men det är en sämre idé vid utbrändhet. Det är farligt att dra alla de här diagnoserna över en kam, säger Christian Ståhl.
Problemet med tidsgränser generellt är om det bara blir just tidsgränser utan att man gör insatser för arbetsmiljö och rehabilitering.
– I dag är det tyvärr så att tidigare gränser inte ger snabbare rehabilitering. Snarare borde man se till att det finns en individuell bedömning och att insatser görs även på arbetsplatsen, säger Christian Ståhl.
– Man kan också fundera kring om det är rätt att bedömas mot hela arbetsmarkanden vid 180 dagar. Det kan vara för kort om man har haft långvariga utmattningssyndrom, säger Christian Ståhl.
Moderaterna driver sammantaget den mest radikala förändringen av sjukförsäkringen av riksdagspartierna. Enligt Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, har Moderaterna god chans att få inflytande över socialförsäkringarna i en högerregering.
– M-politiken har tidigare slagit igenom på allianspolitiken. Historiskt sett har det ofta varit så att M-förslagen för sjukförsäkringen har fått råda, även när det gäller a-kassa. Det blir säkert samma oavsett om det blir alliansstyre eller styre med SD, tror Kjell Rautio.
* Försäkringskassan har hjälpt till med underlag för beräkningarna av ersättning på olika nivåer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
