Klimatet I sin nya bok ”Våga visa vägen” vill journalisten och författaren Bengt Rolfer visa på att den gröna omställningen kan bli en lönsam affär. Men det går inte att vänta och det finns mycket man kan göra här och nu, menar han.
När klimatminister Romina Pourmokhtari (L) medverkade i SVT-programmet 30 minuter i februari förra året sa hon att hon inte ville ”killgissa” om vilka åtgärder regeringen kan vidta för att nå klimatmålen. I stället tillsatte regeringen en utredning om det flera månader senare som ska vara klar i maj 2026. Alldeles för sent menar journalisten och författaren Bengt Rolfer.
Intervjun med klimatministern blev en trigger för honom. I sin nya bok ”Våga visa vägen” (tankesmedjan Tiden) lyfter han fram flera exempel på hur andra länder har gjort för att nå framgångar i klimatomställningen. Och på hur omställningen faktiskt kan bli en lönsam affär – både för näringslivet, människorna och samhället.
– Jag har barn och barnbarn och tycker att man ska göra vad man kan för att de ska få en dräglig värld att leva i. Den klimatpolitik som förs inte minst i Sverige är så dålig och bakåtsträvande. Eftersom jag har följt vad som händer runt om i världen har jag sett att det finns saker man kan göra här och nu, säger Bengt Rolfer som rest runt i Nordamerika och i Europa för att undersöka närmare hur det går med gröna omställningen där.
Kanadas ”carbon pricing”
I Kanada har man sedan Parisavtalet kom till 2015 jobbat målmedvetet för att uppnå de satta klimatmålen, berättar han. Genom att politikerna lagstiftat om styrmedel på federal och provinsnivå kan Kanada minska utsläppen med 40 procent mer än om man låtit bli, enligt en analys från Canadian Climate Institute (CCI).
Den största framgångsfaktorn är att man infört prissättning på koldioxidutsläpp, förklarar Bengt Rolfer. Så kallad ”carbon pricing”. Prissättningen påverkar inte bara företagen utan även medborgarna som får betala högre priser för bensin och gas. Men detta kommer tillbaka till dem i form av en skatteåterbäring. Alla får lika mycket tillbaka men de som konsumerat minst fossila bränslen tjänar mest. Det kan handla om en återbäring på 1 000 dollar.
Enligt CCI:s analys har detta lett till individuella drivkrafter som bidrar till att nå klimatmålen.
Den gröna delstaten
Bengt Rolfer har även tittat närmare på hur klimatarbetet går i den amerikanska delstaten Kalifornien, som kallas för ”the green state”. Där pågår sedan decennier ett arbete med att minska de fossila utsläppen.
– Enligt delstaten själva har de den mest offensiva nettonoll-planen som världen har skådat. Och man har varit tidigt ute med med övergången från fossilt till sol- och vindenergi, batterilagring och att begränsa oljeindustrin. I Kern County, som varit delstatens största producent av olja och gas, ersätts nu oljetornen med vindkraftverk, säger Bengt Rolfer.
Han menar att framgångarna kan ha att göra med att delstaterna själva kan styra sitt klimatarbete. Kalifornien har hårda miljökrav och ett eget naturvårdsverk som sätter högre standarder än vad man gör generellt i USA. Däremot har det funnits en viss skepsis från fackligt håll. Oljearbetarna tjänar betydligt mer än vad man gör inom solenergin. Och där finns heller inga fackföreningar.
Fackets roll viktig
I boken återkommer Bengt Rolfer flera gånger till betydelsen av att klimatarbetet ses som en facklig fråga. Facken har en betydlig roll att spela när industrierna ska ställa om, menar han. Något som har visats i regionen Konin i Polen. Där har kolkraftverket ZePak länge varit den största arbetsgivaren. I och med att kolen fasas ut har tusentals jobb försvunnit.
Men tack vare EU:s fond för en rättvis klimatomställning, Just Transition Fund (JTF), har de äldre arbetarna kunnat förtidspensioneras, och arbetsgivare som anställer de överblivna arbetarna kan få ekonomiskt stöd för omskolning eller lönebidrag. I detta har facket på ZePak varit pådrivande för att ”ingen ska lämnas i sticket” i den gröna omställningen , berättar Bengt Rolfer.
– EU själva lyfter fram Konin som ett slags flaggskeppsprojekt för en rättvis omställning. Det är väl kanske därför jag har velat uppmärksamma det, för att visa att det finns goda exempel på hur man kan göra. Och man ser även resultatet av klimatarbetet när man kommer dit. Där det en gång var ett dagbrott finns nu en sjö och där det tidigare varit gruvor står nu vindkraftverk.
Efterlyser klimatpolitisk långsiktighet
I Sverige har han pratat med näringslivet också. Framför allt företag som anslutit sig till det frivilliga initiativet SBTI, Science Based Targets Initiative. Runt 5 000 företag runt om i världen har anslutit sig till det, bland annat Electrolux, Boliden och H&M. Syftet är att hjälpa företagen att uppnå klimatmålen i Parisavtalet.
– Det handlar om att ha den här höga svansföringen i klimatfrågan. Det gör att företagen blir attraktiva arbetsgivare. Det lockar både ung och välutbildad arbetskraft. Även kunder och investerare uppskattar det, så det är bra för aktieutdelningen, säger Bengt Rolfer.
Initiativet ses som en konkurrensfördel, men i en undersökning av Tillväxtanalys uppger företagen också att de är beroende av att även politiken, inte bara investerare, premierar företag som strävar efter att leva upp till klimatmålen. Man är också bekymrad över brist på långsiktighet i klimatpolitiken, framhåller Bengt Rolfer.
– Scanias tidigare hållbarhetschef säger att just att sänka reduktionsplikten var en åtgärd som slog direkt mot Scania. De hade ställt sig in på att det skulle gå i den riktningen, med högre reduktionsplikt och att fossilt ska bort. Och så kommer det en motreaktion från regeringens sida. De känner sig lurade. Och den här osäkerheten i politiken gör det ännu skadligare för det är svårt att veta vad som gäller långsiktigt.
”Ett nytt narrativ”
Det man efterlyser från näringslivet är ett ”nytt narrativ” kring den gröna omställningen. Att den ska ses som en utvecklingsfråga. En kvalitetsstämpel och inte som att man sysslar med något nödvändigt ont.
– Det är något jag tycker genomsyrar debatten. Man måste lyfta fram de positiva sidorna. Och de finns ju verkligen, säger Bengt Rolfer.
En undersökning som lyfts fram i boken visar att ingen av de riksdagsmän, från alla partier, som jobbar med klimatfrågor ansåg sig kunna driva förslag som skulle innebära livsstilsförändringar. Något som Bengt Rolfer tycker går emot själva syftet med en omställning.
– Det är häpnadsväckande. Hur kan man få till en klimatomställning om inga förändringar får göras? Det ligger ju i själva ordet ’omställning’ att man måste göra på något annat sätt än hittills, säger han.
Bengt Rolfer menar att satsningarna på omställningen kommer leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb, bättre arbetsmiljö, renare luft och bättre hälsa. Vad som krävs för att få igång ett gediget klimatarbete är modiga politiker som visar opinionsledarskap, framhåller han.
– Vad min bok visar är att det går att göra på ett annat sätt. Man kan slå fast att det kommer att bli dyrt, men den goda nyheten är att pengar finns. Det fanns under pandemin, det finns nu till försvaret. Det här är ett minst lika allvarligt hot som säkerhetsläget. Man måste plocka fram pengarna, och det kommer att leda till en massa bra saker, säger Bengt Rolfer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
