sjukpenning Förvaltningsdomstolarna är fega och alltför följsamma gentemot myndigheterna i sjukpenningmål. Den kritiken framförs i en ny avhandling. Nu svarar domstolarna på kritiken.
Sverige är präglat av starka myndigheter och domstolar som inte agerar tillräckligt oberoende, varken från myndigheter eller politiker. Det försämrar individers möjligheter att hävda sin rätt i mål som rör sjukförsäkringen, menar socialantropologen Matthias Abelin som i våras lade fram sin avhandling där han granskar Sveriges rättshistoria utifrån sjukpenningmål. Förutom domstolarna riktar han kritik mot Försäkringskassans utredningar, och att lagstiftningen är för vag.
– Man skulle kunna ha en vag reglering om domstolarna går in och preciserar vad som gäller, men det gör de inte. Domstolarna är för lojala med myndigheterna, och förvärrar snarast det som gått fel i tidigare led, säger Matthias Abelin.
Dessutom pekar Abelin på att statistiken visar att förvaltningsrätterna är ännu mer följsamma mot Försäkringskassans beslut under tider när sjukförsäkringen varit utsatt för starkt politiskt tryck.
Dagens Arena har talat med representanter för tre förvaltningsrätter och en kammarrätt för att få deras bild av saken. Det framgår att domstolarna inte känner igen sig i kritiken.
En annan bild som kommer fram är att förvaltningsrätterna anser att det är individerna som i första hand ska se till att det finns bra underlag som talar för deras sak i målet, och att det går utöver domstolarnas skyldighet att försöka se till att underlag från till exempel läkare blir så tydliga som möjligt. Det här berör det som kallas utredningsskyldighet, något som även Försäkringskassan har. Regeringen tillsatte i dag en utredning för att se över hur frågan hanteras hos Försäkringskassan.
Läs mer: Så svarar domstolarna på kritiken
Samtidigt säger en av domarna att individerna i ärenden hos förvaltningsdomstolar ibland inte tycks förstå vad domstolsförfarandet innebär.
– Jag upplever ibland att enskilda som vänder sig till domstolssystemet inte riktigt är medvetna om domstolens uppdrag och att det inte är detsamma som för myndigheten. Det kan man förstå, för systemet med omprövningar hos myndigheten och överklagande till domstol är för en utomstående betraktare komplicerat, säger Mattias Almqvist, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Och Fredrik Löndahl, chefrådman på förvaltningsrätten i Malmö, säger att läkarintygen ofta brister utan att domstolen gör något åt det.
– I många av de fall vi får in finns det brister i hur man beskriver arbetsförmågan. När det sedan överklagas till oss så kan vi ju bara gå på det underlag som finns, säger han.
Läs mer: Svaga domstolar i Sverige försämrar rätt till sjukpenning
Frågan är då vad den enskilde kan göra för att påverka underlagen.
– Det jag tänker är att man har möjlighet att begära en second opinion hos en annan läkare. Det kanske inte är helt vitt känt, säger Fredrik Löndahl.
Men eftersom läkarintyg är något av en färskvara kan det vara för sent om det kommer in ett bättre skrivet läkarintyg när man redan är i en domstolsprocess.
– Om det kommer in ett läkarintyg 10-12 månader efter sjukperioden kan det vara irrelevant, det går inte att bedöma arbetsförmågan helt enkelt i efterhand, säger Johan Sanner, tillförordnad lagman (domstolschef) vid förvaltningsrätten i Göteborg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
