Många hinder för skola på distans

skola Regeringen ökar möjligheter för gymnasier att införa distansundervisning under corona. Men kommer digital undervisning att permanentas efter pandemin, och vad skulle det innebära? Dagens Arena frågar Anna Ekström (S).

Stegvis har regeringen sedan i våras utökat möjligheterna för gymnasieskolor att införa distansundervisning under vissa omständigheter, bland annat om många blir sjuka eller om fysisk skolgång kan orsaka trängsel i kollektivtrafiken. Nu utökas möjligheten ytterligare – men fortfarande vill regeringen att skolorna ser distansundervisningen bara som en nödlösning om man inte på annat sätt kan minska trängseln i skolan genom exempelvis ändrad schemaläggning.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) tror att skolorna både välkomnar och är motvilliga till att införa distansundervisning

– Min bild är att man vill undvika det in i det sista, men samtidigt finns det ett väldigt stort behov av att kunna gå över till distansundervisning. Det vi gör nu är ett svar på att smittoläget blir allt allvarligare och att jag haft kontakt med många skolor som uttrycker det här behovet, säger Anna Ekström.

Anledningen till att möjligheten till distansundervisning bara gäller gymnasiet är att det är i de åldersgrupperna smittan sprider sig som mest just nu, samt att ju yngre barnen är desto mindre risk för att de blir allvarligt sjuka.

– Dessutom vet vi att ju äldre barn och elever är, desto lättare kan de ta eget ansvar för sina studier.

Trots det är utmaningarna med distansundervisning många.

– Det finns elever som klarar det hur bra som helst, men för många är det mycket svårare. Många har svårt med koncentrationen, att hänga med och har svårt när det inte finns möjlighet att ställa frågor direkt till läraren. För de som är fattiga är det såklart jättesvårt om man bor trångt, har en massa syskon som också är hemma och inte har någon fungerande uppkoppling. Så klasskillnaderna slår verkligen igenom här, säger Anna Ekström och påminner också om hur viktig skolmaten är för barn från fattiga hem.

Gör regeringen något särskilt för att ge skolor bättre möjlighet att stödja de barn som har dåliga förutsättningar att klara av distansundervisning?

– Skolan måste se till att man fångar upp vilka elever som kan ha svårare att klara av distansundervisning. Kanske kan man se till att de får komma in till skolan och sitta där. Det är otroligt viktigt att man ser till att alla får en dator, för skolan ska vara avgiftsfri. Men vi vet att de flesta har tillgång till en dator via skolan. När det gäller uppkoppling kan det se sämre ut.

Anna Ekström säger också att en miljard i nästa års budget är avsatt till skolorna på grund av corona, men inte specifikt för den här frågan.

I mitten av nästa år underlättas möjligheten för skolor att bedriva fjärr- och distansundervisning, under vissa omständigheter. Det kan till exempel handla om att det inte finns behöriga lärare att tillgå i ett visse ämne på orten. Anna Ekström betonar att den här lagändringen är helt skild från distansundervisning som ett svar på pandemin.

– Vi ökar möjligheten till fjärrundervisning, där en lärare på en plats undervisar elever som sitter i ett klassrum på annat håll. Det här handlar helt och hållet om bristen på behöriga lärare. Sedan öppnar vi också för distansundervisning där eleven är hemma och det är till exempel tänkt för elever som elitsatsar på sport och har en karriär utomlands, eller elever med psykisk eller social problematik, säger Anna Ekström.

Både Friskolornas Riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritiska till att, som de ser det, möjligheterna till mer fjärr- och distansundervisning inte tas tillvara tillräckligt i den lagändring som träder i kraft 1 juli 2021. De menar att mer distansundervisning kan lösa både lärarbristen i glesbygd och göra det enklare att undervisa hemmasittare, men att den ändring som föreslås är för restriktiv.

Skoldebattören Jenny Maria Nilsson tillhör dem som ser med oro på vissa friskolors entusiasm för att ut veckla digital undervisning: »Pandemin har skapat ett tillfälle för bolagsskolor och utbildningsteknologibranschen att försöka kuppa in mer digitalt baserad undervisning« skriver hon i en krönika i Arbetsvärlden den 15 maj.

Anna Ekström instämmer i uppfattningen att de finns friskolor som ser distansundervisning som ett sätt att spara pengar och vill behålla även efter corona.

– Ja, med den skolmarknad vi har finns det alltid en risk att aktörer prioriterar att tjäna pengar istället för att ge bra undervisning. Därför har vi varit noggranna när vi tog fram den nya lagstiftningen med att den inriktar sig på särskilda situationer.

Lagändringen nästa år tror hon i första hand kommer påverka skolor i glesbygd och undervisning i hemspråk där det är svårt att hitta lärare.