Många slapp höjd pensionsålder

Nyhet Sedan pandemin bröt ut har anställda världen över drabbats av alltifrån arbetslöshet till permitteringar och isolering. Men pensionsåldrarna inom OECD har i alla fall inte höjts, så när som på en åldersgräns i Sverige.

Pensionsexperter och politiker i många länder har länge pratat om hur viktigt det är att höja pensionsåldern eftersom vi lever allt längre. Flera länder har också rört sig åt det hållet. Men under pandemiåren drog så gott som alla länder i bromsen, och utvecklingen började snarare gå åt andra hållet i stället.

Danmark, Irland, Italien och Litauen utökade möjligheterna att gå i tidig pension och Nederländerna sköt upp sin planerade åldershöjning. Irland skrotade sin planerade höjning från 66 till 68 år. Det visar den ekonomiska samarbetsorganisationens OECD:s årliga pensionsrapport.

OECD:s expert på pensionssystem, Monika Queisser, lyfter fram två skäl till att många länder har stoppat eller skjutit upp sina höjningsbeslut.

– Det första är helt enkelt politiskt. Höjningar av pensionsåldern är väldigt impopulärt överallt, och politiska partier kan få poäng i väljarkåren om de tar tillbaka höjningar eller möjliggör tidig pension, skriver hon till Dagens Arena och fortsätter:

– Det andra skälet är att i vissa länder har man beslutat om ganska kärva och snabba höjningar, som inte varit lätta att anpassa till äldre anställda. För att undvika sådana plötsliga förändringar har en del länder ändrat sig och infört mer stegvisa tidsplaner, säger Monika Queisser som är chef för OECD:s enhet för socialpolitik.

Organisationen sammanfattar läget i pensionsåldersfrågan de senaste två åren med att förändringarna varit begränsade, men nämner Sverige som ett undantag. I Sverige ökade minimiåldern för att ta ut statlig inkomstpension från 61 till 62 år.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren konstaterar att det är rätt som den internationella samarbetsorganisationen skriver, men han poängterar samtidigt att pensionsåldern i Sverige fortfarande är 65 år. Det är nämligen först vid 65 års ålder en svensk kan få del av grundskyddet garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg.

Analyschefen menar också att Sverige är en del av trenden som OECD identifierat. För Sverige har skjutit upp flera andra beslut som rör åldersgränserna i pensionssystemet. Det finns flera färdigställda förslag om att flytta fram 65-årsgränsen och andra åldersgränser i pensionssystemet som man inte gått vidare med.

– Där kan man säga att Sverige i likhet med andra länder har bromsat sitt beslutsfattande. Det formella beslutet skulle först ha fattats förra året. Sedan skulle det fattas i år, men det har man inte gjort. Nu siktar man på att ta beslutet 2022. Så det finns både olikheter och likheter med de andra OECD-länderna, säger Ole Settergren.

Det som finns är en överenskommelse mellan de sex partierna i riksdagens pensionsgrupp om vad man vill genomföra. Men regeringen måste, med stöd i pensionsgruppen, fatta ett slutgiltigt beslut om förändringarna.

Närmast finns ett förslag om att år 2023 flytta 65-årsgränsen till 66 år. Tidigaste ålder för allmän pension ska då samtidigt höjas till 63 år, vilket är ett sorts mellansteg inför en större höjning.

Ole Settergren poängterar att ambitionen från de svenska politikerna inte har ändrats. 2026 vill man införa den så kallade riktåldern, som kommer att höja pensionsåldrarna ännu mer.

Riktåldern kan enkelt uttryckt sägas vara den nya flexibla normalpensionsåldern, en ålder som ska påverkas av hur mycket längre vi lever i genomsnitt. Enligt förslaget ska den första riktåldern bli 67 år, och den som går tidigare får lägre pension. Tidigast ska man då få ta ut allmän pension vid 64 års ålder.

– Varför det drar ut på tiden blir något av en spekulation, men riksdagens pensionsgrupp har inte haft det lätt att komma överens. Sedan kanske inte regeringen tyckt att det är ett roligt beslut att fatta. Det är generellt ett beslut som inte är populärt att ta av en regering – oavsett vilken, säger analyschefen.

Pensionsåldern är en laddad fråga, och Pensionsmyndighetens expert är inne på samma spår som OECD:s pensionsexpert när han konstaterar att politikerna i flera länder rört sig mot en mer generös inställning till pensionsåldern på senare tid.

– I till exempel Danmark tillkom regeringen bland annat på en kombination av höjda och förbättrade pensioner, och det är lite samma utveckling i Sverige. Här har politiken rent generellt gått från att tidigare ha haft en tydlig inriktning med höjda pensionsåldrar och en åtstramning av pensionsutgifterna till en mer generös inställning. Ta till exempel det nyligen införda inkomstpensionstillägget. Det rådde enighet om att det skulle införas, säger Ole Settergren.