marknadshyror Försämrad besittningsrätt av hyreskontrakt kan vara ett sätt att införa marknadshyror. Förslaget, som kom upp vid ett seminarium på SNS får stark kritik av Hyresgästföreningen, som håller fast vid att bostaden inte är en vara som alla andra.
– Ska det vara ett så starkt besittningsskydd som nu eller måste man införa en mekanism som gör att besittningsskyddet inte är lika starkt?
Frågan lyftes av Cecilia Enström Öst på Riksrevisionen när marknadshyror diskuterades under ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhället, SNS, på tisdagen. Bakgrunden var en rapport från Riksrevisionen som visar att de som får ett förstahandskontrakt på en hyresrätt sänker sina inkomster de närmaste åren. Forskarna drar slutsatsen att det beror på att en hyra enligt gällande bruksvärdessystem – vilket ger lägre hyror än marknadshyror – gör att människor bor billigare än de skulle klara av, och därför sänker sin inkomst.
Riksrevisionens rapport, som publicerades i november, bygger på en studie av ett experiment som genomfördes i Solna kommun, där kontrakt på 640 hyresrätter delades ut till slumpmässigt utvalda personer. I studier där Riksrevisionen följt de som fick de här förstahandskontrakten visar det sig att de i snitt minskade sin inkomst efter några år med 50 000 kronor om året efter att de fått sitt kontrakt, jämfört med de som inte fick en hyresrätt via lotteriet.
– Vi bedömer att det här är den största effekten vi kan vänta oss, sa Cecilia Enström Öst, forskare i nationalekonomi och direktör vid Riksrevisionen och syftade på att Stockholm är den ort med störst bostadsbrist i Sverige.
En förutsättning för att effekten med sänkta inkomster ska uppstå för de som flyttar till hyresrätt är nämligen en marknad med bostadsbrist, eftersom det leder till att hyresrätten ses som ett värde, förklarade Cecilia Enström Öst:
– När man börjar anpassa inkomst efter boendet istället för tvärtom får man inte den här omflyttningen som man i vissa fall skulle önska, eftersom det är den som leder till att de som står utanför bostadsmarknaden kommer in på den.
– Det här skapar en kostnad. Vi tycker att frågan man kan behöva svara på – och den lämnar vi till politiker – är om kostnaden är försvarbar i tider av stor bostadsbrist? fortsätter Cecilia Enström Öst och syftar på kostnaden för bruksvärdessystemet.
Hon anmärkte också på att politiker hittills inte »vågat« svara på den frågan. I en skriftlig kommentar från regeringen om Riksrevisionens rapport konstaterar regeringen att fler aspekter måste vägas in när det gäller frågan om effekten av marknadshyror.
Fler av de som fick de utlottade hyresrätterna började också studera, men inkomstsänkningen var inte kopplad till att fler börjat utbilda sig.
Peter Englund, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan har gjort en beräkning av hur marknadshyror skulle påverka olika områden och hushåll i Stockholm, genom att utgå från en genomsnittlig kostnad för en bostadsrätt i motsvarande område för att beräkna en nivå på marknadshyra. Enligt den modellen skulle hyrorna höjas med i snitt 27 procent i Stockholmsområdet.
Min uppfattning är att det där är ett sätt gå mot mer marknadsanpassning inom systemet, men där man faktiskt inte är riktigt öppen med vad man gör.
Den procentuella hyreshöjningen skulle bli större i rikare områden, det vill säga innerstaden och områden närmare stadskärnan, där inkomsterna generellt är högre. Höjningen i förhållande till disponibel inkomst skulle också bli högre i de rikare områdena.
Men – sett till inkomstnivå i de enskilda hushållen får höginkomsttagare en mindre hyreshöjning i förhållande till inkomst än hushåll med lägre inkomster.
– Marknadshyror kommer att slå hårdare mot hushåll med lägre inkomster, sa Peter Englund, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
Enligt Cecilia Enström Öst, som skrivit rapporten om bostadslotteriet i Solna, finns tecken på att marknadshyror håller på att »smyginföras«. Det här säger hon som svar på en fråga från Dagens Arena om hur man ska se på att gamla hyreslägenhetsbestånd blir lönsamma investeringar där upprustningar genererar plötsliga hyreshöjningar på runt 50 procent.
– Min uppfattning är att det där är ett sätt gå mot mer marknadsanpassning inom systemet, men där man faktiskt inte är riktigt öppen med vad man gör. Det vi försöker göra är att tvinga politiker att vara ärliga med vad man egentligen tycker om en sådan här förändring. När man inte gör det tror jag att debatten blir lidande, säger Cecilia Enström Öst.
Även om den övervägande delen av panelen* tycktes vara överens om att marknadshyror måste diskuteras mer på allvar, förde Hyresgästföreningen fram en annan röst. För dem är besittningrätten, det vill säga rätten till ett tryggt boende som hyresgäst, en förutsättning.
– Rena marknadshyror innebär korta kontrakt, och det innebär en hyra som hela tiden förhåller sig till marknadsnivån. Så fort politiken vill skydda hyresgäster från godtyckliga hyreshöjningar från ett år till ett annat så har man en reglering på något sätt, sa Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Tryggheten i boendet är en förutsättning för att någon, utom de som inte har andra möjligheter, ska vilja bo i hyresrätt, menar han.
Tryggheten i boendet är en förutsättning för att någon, utom de som saknar andra möjligheter, ska vilja bo i hyresrätt, menar han.
– Med rena marknadshyror blir hyresrätten en sorts transitboende för den delen av befolkningen som har råd att betala och kan leva med osäkerheten i korta kontrakt. Det skulle förutsätta ett social housing-bestånd för de som saknar möjlighet att äga eller betala marknadshyra. Problemet med social housing är att det oftast blir underfinansierat eftersom att det inte riktar sig till hela befolkningen, samt att det stigmatiserar sa Martin Hofverberg.
Peter Englund från Handelshögskolan jämförde däremot kontraktsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst, med förhållandet som en bolåntagare har till sin bank eller elleverantör; på bägge områden borde man kunna förhandla fram ett bra kontrakt med en nivå som man kan välja bort.
Men enligt Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen kan man inte jämföra ett ägt boende, »ett självkostnadsboende«, med ett boende där någon – hyresvärden – har ett kommersiellt intresse.
* I debatten medverkade, förutom ovanstående namn, även professorn i statistik vid Uppsala Universitet, Per Johansson, och Torsten Svenonius, moderat kommunalråd i Solna stad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
