Nyhet En femtedel av det senaste halvseklets masskjutningar i USA har begåtts efter 2014. Ett nytt statligt finansierat forskningsprojekt ger en omfattande bild av gärningsmännen bakom masskjutningarna och deras drivkrafter.
Masskjutningarna i USA har ökat markant de senaste två decennierna. I en ny undersökning finansierad av National Institute of Justice, en forskningsmyndighet under landets justitiedepartement, framgår det att mer än hälften av masskjutningarna sedan 1966 har ägt rum efter år 2000. 20 procent av skjutningarna begicks mellan 2014 och 2019.
Forskningscentret bakom rapporten, The Violence Project, har sammanställt en omfattande databas av 172 masskjutningar i USA mellan 1966 och 2019. Forskarna har kodat över 160 variabler för att inkludera i databasen. Bland annat demografi, familjebakgrund, relationsuppbrott, anställningssvårigheter, om gärningsmännen berättat för andra om sina planer på att i framtiden döda, samt vilket typ av vapen som använts och om det är införskaffat på lagligt eller olagligt vis.
Projektets syfte är att ge allmänheten, rättsväsendet och forskare en bredare förståelse kring vilka som skjuter och vad som motiverar dem till det. Till sin databas har forskarna tagit information från öppna källor som sociala medier och nyhetsartiklar på nätet. Forskarna har också tagit från redan existerande databaser och tittat närmare på varje enskilt fall. Forskarna har också intervjuat fem gärningsmän i fängelse. Men de framhåller att det är svårt att generalisera utifrån intervjuerna eftersom varje berättelse är unik.
Gärningsmännen bakom masskjutningarna i USA det senaste halvseklet hade vanligtvis bekymmer med personliga trauman. De befann sig nästan alltid i kris innan och under skjutningen. I de flesta fall läckte de sina planer innan de begick dådet. 97,7 procent av gärningsmännen bakom masskjutningarna är män mellan åldrarna 11 och 70. Genomsnittlig ålder är 34,1 år.
De flesta var insiders på platsen för dådet, som anställd eller student. Förutom de yngre gärningsmännen, elever på grund- och gymnasieskola samt universitet, som stal vapnet från familjemedlemmar, använde de flesta lagligt införskaffade handvapen.
Åren med de högsta antalen masskjutningar var 2018, nio stycken, 1999 samt 2017, båda med sju masskjutningar. 33 procent av databasens 172 masskjutningar begicks efter 2010.
Sexton av de dödligaste masskjutningarna mellan 1966 och 2019 ägde rum mellan 1999 och 2019. Hälften av dessa skedde mellan 2014 och 2019. Under 1970-talet tog masskjutningar genomsnittligt åtta liv per år. Mellan 2010 och 2019 växte genomsnittet till 51 döda per år.
Av de undersökta fallen var 30 procent av gärningsmännen självmordsbenägna innan skjutningen. Ytterligare 39 procent var självmordsbenägna under skjutningen. Dessa siffror är betydligt högre bland de yngre gärningsmännen. Bland grundskole- och gymnasieelever som deltagit i masskjutningar var 92 procent självmordsbenägna och bland college- och universitetsstudenter var samtliga det.
31 procent av personerna bakom masskjutningarna hade allvarliga trauman från barndomen och över 80 procent av alla gärningsmän befann sig i kris. Nästan hälften, 48 procent, av gärningsmännen läckte sina planer till andra, inklusive familjemedlemmar, vänner och kollegor, samt till främlingar och polisen. 70 procent av gärningsmännen visste åtminstone lite om sina offer. Särskilt i fall då de var insiders på platsen, som nuvarande eller tidigare student eller anställd.
”Detta resultat har implikationer för fysiska säkerhetsåtgärder och användandet av aktiva skjutövningar”, menar forskarna.
Undersökningen visar att flera gärningsmän visat stort intresse för tidigare masskjutningar. En av fem, 21,6 procent, studerade tidigare skjutningar och många blir radikaliserade genom internet. Forskarna rekommenderar undervisning i att ta till sig information från media för att hjälpa människor att tänka kritiskt och kunna motstå extremistisk propaganda som leder till våld.
De flesta gärningsmän hade en tidigare kriminell bana, 64,5 procent, och en historia av våld, 62,8 procent. Inklusive våld i hemmet, 27,9 procent. 28,5 procent av gärningsmännen hade en militär bakgrund. De flesta dog på plats efter masskjutningen. 38,4 procent tog sitt eget liv och 20,3 procent dödades av polisen.
Vanligast är masskjutningar på arbetsplatsen med 30,8 procent av fallen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
