Ungdomsbarometern Dagens ungdomar är samhällsengagerade, men engagemanget är bundet till sakfrågor och frågor där man tror på den egna förmågan att göra skillnad. Maten har blivit en än viktigare identitetsmarkör.
Ungdomsbarometern släpps i dag och den visar bland annat att ungas (15–24 år) engagemang ökar, men att det tar sig andra uttryck än förr.
– Det är absolut en skillnad, förr kanske man demonstrerade eller gick med i ett parti. Idag påverkar ungdomar genom att kommentera och tycka till i en fråga på sociala medier och konsumera hållbart, säger Lovisa Sterner på Ungdomsbarometern.
Samtidigt ökar antalet unga som röstar i de allmänna valen – en traditionell kanal som unga fortfarande nyttjar. Valdeltagandet bland 18-24 åringar var i valet 2002 69,9 procent. 2014 röstade 81,3 procent i samma åldersgrupp.
Dagens unga anser att de har större makt att påverka både sitt eget liv och samhället, än den unga generationen för 25 år sedan. Frågan som ställs i undersökningen är: »Vad anser du om dina möjligheter att påverka i samhället?«
– På 1990-talet förstod ungdomar inte frågan för att den generella uppfattningen var att man inte kunde påverka alls. Idag förstår unga inte frågan för att det för de är så övertygade om att de kan påverka, säger Lovisa Sterner.
Hon menar att undersökningen vittnar om att dagens ungdomar är samhällsintresserade och engagerade, men engagemanget är knutet till sakfrågor och inte partipolitik.
– Ungdomars engagemang ligger inte i partipolitiken, utan det är sakfrågor som driver dem. Frågor där man tror på den egna förmågan att förändra, som exempelvis att inte äta kött.
Just maten vi äter är en fråga som intresserar den unga generationen. Maten är enligt rapporten en av de största identitetsmarkörerna för ungdomar. Och det är tydligt kopplad till ett politiskt engagemang.
En av de saker i 2017 års ungdomsbarometer som sticker ut för Lovisa Sterner är att var femte ung som identifierar sig som vegetarian äter kött ibland. Sterner tror att det beror på att mat har blivit vår tids tydligaste identitetsmarkör och att den är laddad med värden som är centrala för unga.
– Vegetarianism laddas bland annat med hälsomedvetenhet, hållbarhet och djuretik. Värden som är så viktiga för många unga att man upplever sig vara ”vegetarian” utan att de facto vara det, säger Lovisa Sterner och fortsätter:
– Det är en rörelse mer än en matpreferens. Det är också en trend att en allt större andel säger att konsumtionen är oundviklig, men att när de konsumerar så vill de välja det mer hållbara alternativet. Det är en väldigt liten del som konsumerar mindre på grund av hållbarhet- och miljöhänsyn.
För samtidigt som över 30 procent av ungdomar anser att det är viktigt att leva hållbart så är det de facto inte så många som gör det, står det i rapporten.
Paradoxen i dagens ungdomsliv ligger enligt Lovisa Sterner i att det är en generation som trots att den kämpar väldigt hårt för att må bra – faktiskt mår rätt dåligt.
– Psykisk ohälsa ökar bland unga och gruppen upplever en stor stress, bland annat runt att man inte vill vara stressad eller må dåligt. De kämpar som djur för att inte vara stressade – och det kan ju i sig leda till stress.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
