Göra stor klimatnytta samtidigt som ingen känner att det är en uppoffring. Det anser Mattias Goldmann är lösningen på klimatkrisen.
Under måndagen inleddes det stora klimatmötet i Paris, Cop 21.
Tankesmedjan Fores är en av många aktörer som är på plats.
Fores vd, Mattias Goldmann, ser mötet som en grund som det fortsatta klimatarbetet ska byggas på. Mötet ska, enligt honom, göra det möjligt för många aktörer att göra mer än vad man gemensamt kommer fram till i Paris. Mycket av klimatanpassningen sker nationellt och lokalt.
– Det blir mer och mer ambitiöst ju närmare hem man kommer. I FN-processen så är det den som vill minst som håller i taktpinnen, och hur mycket vi än vill ställa om för klimatet så vet vi att Saudiarabien och andra länder inte tycker att det är särskilt skoj, säger Mattias Goldmann och fortsätter:
– Det är viktigt att förstå, att FN och klimatförhandlarna inte kan rädda klimatet, men utan klimatförhandlingarna kan vi också glömma att rädda det.
Enligt Goldmann så borde man inte ha förhoppningar om att Sverige ska ha en avgörande roll i förhandlingarna – det kommer att stå mellan de stora länderna med stora utsläpp.
Det viktigaste ett litet land som Sverige kan göra är att gå före och visa vägen, anser han. Vilket måste göras på väl avgränsande områden, annars får det ingen effekt.
– Sverige är välkänt duktiga på klimatvänlig transport. Ju tydligare regeringen väljer ut transportspåret som området där vi ska visa hela världen att man verkligen kan ställa om, desto mer relevant blir det, säger Mattias Goldmann.
Sverige har som mål att landets vägfordon år 2030 ska vara fossiloberoende, en tydlig minoritet av bränslet ska alltså vara fossilt. På sikt är målet att bli helt fossilfritt. Många kommuner och företag har ännu mer ambitiösa klimatmål. Till exempel satsar Växjö på att vara en fossilbränslefri kommun senast 2030, och Region Skåne vill nå dit redan år 2020.
Forskning pekar på att även om klimatmålen uppfylls så kommer länderna ändå inte ner till tvågradersmålet, utan beräknas landa på 2,7 grader i temperaturhöjning. Men Goldmann är skeptisk till forskningen.
– Jag tycker det är snudd på humbug när man påstår sig veta att de lösningar vi har fått nu ger en temperaturhöjning på 2,7 grader. Ländernas bidrag är inte jämförbara.
Han säger att det är mycket som är osäkert kring miljömålen i dagsläget. Många fattiga länder lovar förändring, men under förutsättning att de får finansiering.
Kina har sagt att deras utsläpp ska minska vid år 2030, men vilken nivå utsläppen då kommer att ligga på är fortfarande oklart. Goldmann poängterar ändå vikten av att hitta en så bra metod som möjligt för att jämföra klimatmålen.
Annan forskning visar också att en höjd temperatur kan ha en självförstärkande effekt. Enligt en ny studie från Linköpings universitet så kommer de naturliga växthusgasutsläppen att påverkas när klimatet blir varmare och kan då öka signifikant. Resultatet blir en ond spiral där växthusgaserna förstärker varandras effekt.
Men det finns anledningar till positivism, menar Goldmann. Han anser att inom miljörörelsen ses miljövänligt agerande för mycket som en uppoffring.
Många aktörer ser ofta andra nyttor av en grön omställning än bara den rena klimatnyttan, säger Mattias Goldmann.
Exempelvis kan många länder vilja få ut energi via solceller i första hand för att få renare luft. På personnivå går folk med i bilpooler för att de vill slippa underhålla sin bil, och man använder program på sin smartphone istället för att ha alla verktyg och apparater separat.
– Det är så vi klarar klimatfrågan. Att göra jättestor klimatnytta samtidigt som ingen känner att det är en uppoffring. Vi kan inte uppoffra oss ner till tvågradersmålet, säger Mattias Goldmann och fortsätter:
– Jag tror att miljörörelserna behöver fundera på skillnaden på när de pratar för sina tusentals medlemmar, och när de försöker övertyga miljontals människor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
