Hur kommer det sig att klimatorganisationen Aurora stämmer staten för bristande klimatpolitik och hur ser möjligheterna ut att vinna rättsprocessen? Dagens Arena har pratat med miljöforskare och företrädare för Aurora.
Efter tre månaders osäkerhet blev det klart förra veckan. Nacka tingsrätt kommer att ta upp organisationen Auroras stämning mot staten. Vilka är då Aurora och vad fick 300 ungdomar att vilja stämma Sverige? Aurora menar att svenska staten inte gör nog för att skydda sina medborgare mot klimatförändringarnas effekter.
– Samhället står inför en större kris än någonsin förr. Alla måste använda alla redskap de har, säger Ida Edling, juridisk koordinator för rörelsen och en av dess två talespersoner.
Till vardags studerar Ida Edling juridik och skriver sin examensuppsats. Samtidigt lägger hon flera timmar varje dag ideellt på föreningen och dess rättsprocess. Något hon inte är ensam om.
– För att orka är man mån om och peppar varandra. Vi vet ju att vi har rätt, forskningen har sagt det i tiotals år, säger Ida Edling.
Sverige har lovat att uppfylla sin rättvisa del av klimatomställningen genom bland annat Parisavtalet. Trots det har man inte gjort några konkreta planer för hur det ska ske, menar Ida Edling.
– Man förväntar sig att folkvalda ledare ska inse att vi befinner oss i en allvarlig kris och agera.
Sveriges nuvarande mål är att år 2045 nå netto noll, det vill säga att vara koldioxidneutralt och inte bidra till den globala uppvärmningen. Det är alldeles för sent enligt Aurora. Med hjälp av en grupp klimatforskare har de räknat ut landets rättvisa del av klimatomställningen. Enligt deras rapport hade Sverige behövt nå netto noll utsläpp redan 2027. Det är 18 år innan regeringens plan. Ska Sverige uppnå det här målet till 2027 hade det krävt en minskning av landets koldioxidutsläpp med 13 procent varje år från 2019 års nivå. Sedan 2019 har Sveriges utsläpp fortsatt att stiga.
David Fopp är forskare på Humboldtuniversitetet i Berlin och specialiserar sig på klimaträttvisa och intergenerationell aktivism. Han menar att dagens klimataktivism kommer av att dagens unga är en global generation med vänner över hela världen.
På sociala medier ser de sina vänner drabbas av klimatförändringarna och inser att det här kommer pågå hela deras liv. Samma katastrofer kommer drabba dem och runt om i världen kommer det bara bli värre och värre. Ur detta kommer en ångest och desperation som lett till ett explosivt engagemang i, bland annat, de uppmärksammade skolstrejkerna. Att stämma staten är ett annat redskap för samma generation av aktivister. Ett sätt att konkret försöka kräva klimatansvar av makthavarna.
Annika Strandhäll var den klimat- och miljöminister som tog emot Auroras brev om stämning av staten. Hon tycker att Auroras stämning är positiv. Hon menar att klimatfrågan fortfarande är ganska abstrakt för många svenskar och en domstolsprocess kan göra den mer konkret.
– Tyvärr saknas fortfarande den ”sense of emergency” som krävs. Klimatkrisen har ju utvecklats långsamt över tid. Både mänsklighet och politik verkar ha svårt att ta till sig den typen av kriser. Jag tror att det är en del av förklaringen, säger hon.
Strandhäll och Fopp är dock överens om att en seger skulle kunna visa politiker att det finns ansvarsutkrävande i frågan. En viktig signal som kan driva på det egna klimatarbetet. Processer som denna kan även sätta press på makthavare om de blir upplockade av media. Vinner man så kan det förstås också ge konkret effekt som i Nederländerna där man fick lägga om sin klimatpolitik.
Aurora stämmer staten i allmän domstol. Det är ett så kallat tvistemål. Till skillnad mot ett brottmål kräver inte det misstanke om brott utan bygger på att två parter inte är överens. En av parterna ber då domstol avgöra frågan. En av utmaningarna här är att över huvud taget bevisa att det finns en tvist. Regeringen menar ju att de gör mycket för klimatet och att de följer de mål som är uppsatta.
Runt om i världen har unga och ursprungsbefolkningar vunnit flera liknande mål. Bland annat i Colombia och Pakistan men även i Europa då nederländska ungdomar vann mot staten. Men att stämma i tvistemål är långt ifrån riskfritt. Den som förlorar får nämligen betala för rättegången. Det blir snabbt stora summor om processen drar ut på tiden. Något som oroar Ida Edling.
– Att hålla staten ansvarig för att de kränker ens rättigheter är en dyr åtgärd i Sverige. Vi ungdomar som driver detta riskerar personlig konkurs om staten vinner.
I Nederländerna tog det hela sex år innan klimataktivisterna fick rätt. Kostnaderna för en sådan process skulle landa på miljontals kronor. Men Aurora har förberett sig för den risken och har så här långt fått in hela 1,4 miljoner i bidrag.
Regeringen har nu tre månader att svara på stämningen innan själva domstolsprocessen drar igång. Det är ny mark både i svensk juridik och klimataktivism, så mycket är fortfarande osäkert. Men Ida Edling hoppas såklart på vinst.
– Det bästa med Aurora är att det är så konkret, om vi vinner har vi en dom som tvingar svenska staten att föra en klimatpolitik som faktiskt tar ansvar för våra utsläpp.
Dagens Arena har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmohktari men hon har avböjt att kommentera frågan.
Lowe Smith Jonsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
