inflation Stephanie Kelton har blivit en fixstjärna för vänstern och kritiker till gängse nationalekonomisk teori. I helgen besökte hon Stockholm. Hon är kritisk till hur inflationen bekämpas: ”Räntehöjningar är ett väldigt trubbigt verktyg”.
– Vad gjorde jag just nu? Jag har tillfört 10 dollar till någon del av ekonomin, genom att tillföra 100 och ta 90 tillbaka. Det finns 10 dollar där ute. Mitt underskott är ditt finansiella överskott. Ned till minsta penny.
Stephanie Kelton står på ABF-husets scen och leker staten. Genom att växla stora, inplastade ”sedlar” med en kvinna i publiken beskattar hon medborgarna eller investerar i dem.
Det handlar om att pedagogiskt förklara varför budgetunderskott inte är något dåligt i sig, och varför staten aldrig kan bli bankrutt så länge den använder sin egen valuta.
Det är kärnan i professorns syn på ekonomi och budskapet i boken Underskottsmyten som kom ut på svenska 2021. Hon var rådgivare till Bernie Sanders i hans presidentvalskampanj. Nu är hon i Sverige för att tala på en konferens anordnad av den fackliga tankesmedjan Katalys.
Hennes pedagogiska uppdrag är att försöka övertyga makthavare om att inte vara så rädda för underskott: underskott är egentligen finansiella tillgångar – även om de skapar ett minus i statens räkenskaper. Istället för att hålla en budget i balans bör stater fokusera på en ekonomi i balans, det vill säga full sysselsättning och stabila priser.
Lönerna driver inte inflationen
Kelton besöker Stockholm mitt under en internationell inflationskris. Första frågan till henne under intervjun ett par timmar före hennes medverkan på konferensen blir därför hur inflationen borde bekämpas.
– ECB försöker nu ta fram statistik för att besvara frågan om hur mycket av inflationen som drivs av efterfrågan, fördröjningar i försörjningskedjor samt kriget i Ukraina och hur mycket som beror på att företag tar tillfället i akt att höja priser mer än kostnaderna och öka sin avkastning.
På samma sätt har banker och rating-firman Moody’s gjort liknande mätningar i USA, säger Stephanie Kelton.
– Man får olika svar beroende på vilka som gör analyserna. Men det alla har gemensamt är att de säger att det är väldigt lite kvar av inflationen som beror på att vi spenderade för mycket på åtgärder för att hjälpa människor under pandemin. Det är mestadels ute ur systemet – i den utsträckning det någonsin fanns där, säger Stephanie Kelton.
Finns det någon risk idag för en löne-pris-spiral, alltså att höjda löner skulle driva på inflationen?
– Det fanns aldrig några bevis alls på att en löne-pris-spiral höll på att ta tag i USA. Det fanns mycket retorik, men inga bevis på det.
Vad gäller fackföreningar som, likt de svenska, säger sig ta ansvar genom att kräva mindre löneökningar än vad som kan kompensera för inflationen, säger hon:
– Jag vet inte tillräckligt om vad som driver inflationen här, men när folk kämpar med ökade levnadsomkostnader är inte lösningen att minska deras reallöner. Jag skulle hellre försöka hitta andra sätt att hålla tillbaka inflationen.
”Fed har redan gjort skada”
Just eftersom Kelton anser att inflationen som vi har sett senaste året i USA beror på flaskhalsar som uppstått i leveranskedjor efter pandemin, är räntehöjningarna som Federal Reserve (amerikanska centralbanken) gjort fel lösning på problemet.
– Det står klart att Fed redan har gjort skada. Vi har haft flera banker som har gått omkull, och fler banker kommer säkerligen att följa dem. Det var oundvikligt och enkelt att förutspå: om man höjer räntan från 0 till 500 (punkter, red.anm), vilket vi gjorde på 13 månader, kommer man inte ur det oskadad, säger hon.
Hon lägger till:
– Inflationen var förutbestämd att dämpas från början. Räntehöjningarna kan ha förvärrat situationen.
Centralbanken har arbetsmarknaden som mål, men den gör ”envist motstånd” hittills, som Kelton uttrycker det: senast förra veckan kom siffror som pekade på en rekordlåg arbetslöshet i USA.
Det bästa hade varit att fortsätta låta räntan vara på en låg nivå, när tecken på inflation dök upp i början av 2021, säger Stephanie Kelton. Men pressen blev väldigt hård på dåvarande centralbankschefen, Jerome Powell, att agera.
– Och så fort de börjat, agerade de väldigt aggressivt. Sanningen är att räntehöjningar är ett väldigt trubbigt verktyg. Det är som en läkare som ordinerar antibiotika till alla patienter, oavsett deras sjukdom, för det är den enda medicin som finns.
Under panelsamtalet på scen får Stephanie Kelton frågan om hur hon ser på den negativa ränta som rådde under många år i kombination med centralbankers stödköp av tillgångar. Kritiker menar att det har drivit på spekulation och ökat ojämlikheten.
– Man kan ha skenande tillgångspriser och spekulation som driver på bubblor i en miljö med höga räntor också. Det hade vi under 1980-talet. Problemet är bristande reglering och övervakning av finansmarknaderna – inte låga räntor.
Optimistisk till Bidens satsningar
Stephanie Kelton säger att en stor omsvängning har ägt rum i USA sedan covid-pandemin: för att bekämpa en annalkande ekonomisk kris och pågående mänsklig kris, satsade politikerna ”biljontals dollar” utan att tänka på eventuella budgetunderskott. Det här i motsats till Obama-administrationens hantering av finanskrisen, då centralbanken själva fick hantera krisen med minusränta och stora stödköp av finansiella tillgångar som följd.
– Det var ett hemskt årtionde för många arbetslösa. Vi kallade det en återhämtning vid något tillfälle, men för miljoner amerikaner kändes det inte så.
Den mer aktiva stödpolitik som också drivits av president Biden är ett bevis på att hon och anhängarna av MMT (Modern monetary theory) har rätt:
– Jag ser det här som ett bevis på finanspolitikens styrka.
Under president Biden har ett enormt investeringspaket sjösatts: Inflation Reduction Act (IRA). Men enligt Kelton handlar det inte om att bekämpa inflationen.
– Det är verkligen inte en anti-inflationsåtgärd. Det är mestadels ett klimatpaket.
Däremot tycker hon att åtgärderna till stor del är välkomna – om än otillräckliga.
– Det de bland annat gör är att ge avdrag till hushåll som köper elbilar eller värmepumpar. Men de är dyra! Så nu ber man människor att skuldsätta sig ännu mer i en tid av inflation och när alla talar om recession. Det är bra de fick igenom paketet, men om målet är nollutsläpp behöver vi stora direkta statliga investeringar.
Full sysselsättning är möjlig
Det som handlar om inflation – och att bekämpa budgetunderskott – i reformpaketet är en satsning på att hitta och beskatta tillgångar som höginkomsttagare undanhåller från staten.
– Det gör troligen väldigt lite för att minska inflationstrycket. För de här väldigt, väldigt rika människorna spenderar inte en stor del av sina inkomster, de sparar dem. Så om de får betala mer i skatt minskar de inte sin konsumtion, vilket behövs för att dämpa inflationen, utan de kommer bara att spara mindre.
I Underskottsmyten beskriver Kelton vilken lösning hon ser när det gäller att bekämpa arbetslösheten: staten bör anställa alla arbetslösa som inte hittar jobb i privata sektorn. Det här ska fungera som en stötdämpare i dåliga tider.
Privata arbetsgivare gynnas eftersom de får fler människor med färsk arbetserfarenhet att anställa när arbetsmarknaden går bättre, till lägre löner – istället för att konkurrera med andra företag om färre anställda (eftersom det i praktiken är väldigt få som vill anställa personer som varit arbetslösa länge).
– Det är som den strategiska oljereserven. Men för arbetskraft, det är en buffert. Det stärker ekonomin eftersom man behåller full sysselsättning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
