Nyhet I dag släppte Medborgarnas Coronakommission sin slutrapport. Den är sammanställd genom ett underifrån-perspektiv. Fokus har legat på att lyfta vittnesmål från personal inom äldreomsorgen och sjukvården samt att bidra med en djupare klassanalys om hur pandemin drabbat olika grupper i samhället.
Medborgarnas Coronakommission publicerade i dag sin slutrapport. Centralt för kommissionen har varit att granska hur nedskärningar i kommuner och regioner, arbetsmiljöproblem och personalbrist, osäkra anställningar och brist på en social bostadspolitik har påverkat utfallet av pandemin.
Slutrapporten bygger på ett antal delrapporter som tagits fram av olika temagrupper inom Medborganas Coronakommission. Den största delen handlar om just sjukvården och äldreomsorgen och vittnesmålen därifrån. En stor utmaning, framför allt inom sjukvården, är hur marknadsstyrning och större administration suger upp erfaren personal från golvet.
– Privatiseringarna har inneburit en större efterfrågan på kontroll, det ska mätas, vägas och räknas. Det har inneburit en ökande administration för att kontrollera det här. Hela New Public Management-idén bygger på att man hämtar mycket från produktivitetsteorier om industrier. Vi menar att det kommer ut alltför lite samhällsservice från det, säger Eva Nikell, en av rapportförfattarna.
Enligt kommissionen har bristen på samordning och ”lyhördhet från beslutsfattare och chefer gentemot personalen och deras kunskaper” förvärrats i takt med den växande byråkratin. Något som märks genom att antalet sjuksköterskor minskade med 0,42 procent mellan 2010 och 2017, samtidigt som administratörerna i sjukvården ökade med 36 procent.
– Det ligger i systemets karaktär att det blir väldigt mycket administration och onödig byråkrati. Då drar man bort resurser från golvet. Vi lägger mer och mer pengar på sjukvården varje år men mer går till administration än till personal och kompetens säger Eva Nikell.
De områden där det fungerat bättre inom sjukvården har präglats av en starkare ”arbetsplatsdemokrati”. Där personal har mer att säga till om och blir lyssnade på. Eva Nikell säger att där har man kunnat vara innovativa, fixa egna skyddsutrustningar och lägga om scheman på ett sätt som passade personalen bättre.
Kommissionen lyfter också att arbetsvillkoren och utbildningen måste bli bättre inom äldreomsorgen. Något som även den statliga Coronakommissionen framhävde i sin rapport.
Det Medborgarkommissionen menar behövs är en strukturförändring. Sverige bör avveckla konkurrensmodellen och övergå till en en mer behovsstyrd sjukvård och äldreomsorg. Där besluten grundas på personalens och professionens kunskaper och har ett ”förankrat ledarskap som utgår ifrån önskemålen från golvet”.
Här lyfts Skottland som ett bra exempel. Under femton år prövade de det konkurrensbaserade systemet men övergav det på grund av att de fann det dyrt och ineffektivt. I stället utvecklade man ett samarbetsbaserat system där facket och personal aktivt deltar i styrningen och ger underifrån-perspektiv.
”Vi ifrågasätter ekonomiska styrmodeller som utgår från industrins produktivitetsprinciper och slår ett slag för vikten av samarbete, helhetstänk och aktiv involvering av personal och berörda i det förändringsarbete som pandemin utpekar som nödvändigt om samhället ska klara av framtida kriser och pandemier på ett bättre sätt än idag”, skriver Medborgarkommissionen.
En annan stor del av rapporten rör ”den tredubbla smittfällan bostäder, transporter och arbetsvillkor” och varför det blev en sådan stor smittspridning i storstädernas förorter. Enligt kommissionen lyfte förvisso Folkhälsomyndigheten problemen med trångboddhet, språksvårigheter och flergenerationsboende i miljonprogramsområdena. Men många framhöll aldrig att ”förortsbornas totala livssituation gjorde dem extra exponerade för smittspridning och allvarliga hälsoeffekter”.
Ett exempel är taxichaufförer. De drabbades hårt i början av pandemin efter att ha kört hem turister från skidorterna i Österrike och Italien. Områden som stod för snabb smittspridning. ”Eftersom deras jobb bestod i att köra människor mellan olika platser blev de inte bara sjuka själva, de bidrog omedvetet till fortsatt smittspridning till andra kunder än skidturisterna”, skriver kommissionen.
– Klassanalysen kom inte alls fram i början. Väldigt många som bor i storstädernas förorter jobbar på villkor som gör att de inte kan vara hemma från jobbet. Det är de som är servicepersonalen, säger Eva Nikell.
Medborgarkommissionen har pratat med bostadsforskaren Ilhan Kellecioglu, aktiv i föreningen Ort till Ort i Husby. Han lyfter exempelvis att många i medelklassen kunnat jobba hemifrån. Och att de i större utsträckning beställt hem varor och mat vilket ökat trycket på de som ska leverera detta.
– Ilhan Kellecioglu menar också att de som bor i förorterna förlorade tilltron till myndigheterna eftersom de drabbades så hårt i början av pandemin och ingen kunde säga någonting vettigt om varför. Människor upplever stora orättvisor varje dag och det minskar tilliten till samhället i allmänhet. Men i synnerhet i den krissituationen, säger Eva Nikell.
En annan del i bostadsfrågan som kommissionen lyfter fram handlar om alternativa boenden för äldre.
– Vi slår ett slag för att man borde inrätta väldigt många fler så kallade kollektivhus. Gemenskapsbostäder borde ritas in i stadsplaneringen. Då skulle väldigt många äldre kunna leva ett mycket bättre och friskare liv. Och inte till slut tvingas välja mellan ensamboende med hemtjänst eller särskilt äldreboende när man blivit så gammal att inte stor del av livet är kvar, säger Eva Nikell.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
