NYHET Mediekonsumenter vill ha mer lokala nyheter än de får. Och efterfrågan på nyheter om samhälle och brott är högre än vad media erbjuder. Det visar en studie från Institutet för mediestudier.
Det är första gången Institutet för mediestudier kombinerar trafikdata från mediesajter med en analys av vilken typ av innehåll konsumenterna väljer att klicka på. Kort sammanfattat visar granskningen att det finns för mycket av livsstil/träning, underhållning och ekonomi – och för lite av nyheter om samhälle, brott, kultur och katastrofer/olyckor.
– Det är inte helt självklart att vi journalister ska bara tillfredsställa efterfrågan. Om vi ska beskriva det som ett skolkök ska vi både servera det som de gillar att äta och det som är nyttigt. Vi måste ha en balans, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier.
Studien av klickmönster visar även att publiken vill ha mer lokala nyheter än de får, något som Truedson tycker är en viktig kunskap att ta till sig.
– Det finns väldigt många kanaler för den som vill följa riksnyheter och internationella nyheter, i det pressade läge som media är tror jag det är viktigt att vara medveten om vad det unika man kan erbjuda egentligen är. Lokala medier ska satsa på lokal journalistik.
I orter där en viktig lokal medieaktör försvunnit är det inte heller självklart att andra medier kan fånga upp det som gått förlorat. Det visar en jämförelse som gjorts av hur journalistiken på olika orter. I Sundsvall, där den ena morgontidningen lades ner 2016 minskade antalet lokala nyheter. Ingen annan lokal aktör fyllde den luckan.
Samtidigt har antalet tales- och pr-personer som används som källor i media blivit tre gånger vanligare sedan 2007.
– Det är en väldigt stor ökning. Sedan kan jag tycka att det inte alltid måste vara problematiskt, det beror på vad de har för uppgift. Ibland har de ett tydligt uppdrag att måla upp något i trevliga färger när det egentligen handlar om ett problem, medan det andra gånger kan vara bra med någon som kan uttrycka sig tydligt under kris och stark press. Men det är förstås alltid bättre ha någon som konkret arbetar med en fråga som källa.
Studien visar även att andelen kvinnor som källor har ökat något, från 33 procent 2007 till 40 procent 2018.
– Den här fördelningen har stått stilla väldigt länge, så det är värt att notera att andelen kvinnor har ökat. Sedan är det främst inom vissa områden, som kultur och livsstil, som kvinnor är i majoritet, säger Lars Truedson.
Om det beror på att till antalet fler kvinnor än män är experter inom dessa områden eller om urvalet beror på en föreställning journalister har om att kvinnor kan just de här frågorna bättre kan han inte svara på.
– Men det är ytterligare en påminnelse om att som journalist vara medveten om sin egen slentrian i vilka vi väljer att ringa, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
