lönebildning Konjunkturinstitutet ser en svagare löneökning än det borde vara mitt i en högkonjunktur. En bidragande orsak kan vara en mer flexibel arbetsmarknad, och en internationaliserad gigekonomi. Svenskt Näringsliv ser istället näthandel och prispress som ett hinder för höjda löner.
– Löneglidningen har varit närmast obefintlig de senaste åren, förutom 2018, sa Iida Häkkinen Skans från Konjunkturinstitutet under Medlingsinstitutets årliga konferens om lönebildningen på svensk arbetsmarknad.
Konjunkturinstitutet har svårt att fullt förklara varför en högkonjunktur, som det varit sedan 2016, inte lett till en större löneglidning, det vill säga löneökningar över märket. Under den förra högkonjunkturen låg löneökningstakten som högst på 4 procent årligen inom näringslivet, nu har högsta nivån legat under 2,5 procent.
Men en orsak kan enligt Konjunkturinstitutet vara att industriavtalet med tiden fått större påverkan på övriga delar av arbetsmarknaden, och att lönerna har hållits tillbaka där. Andra möjliga orsaker som Konjunkturinstitutet ser till att löneglidningen över märket varit så låg, är en lägre produktivitetstillväxt och lägre inflationsförväntningar.
Arbetskraften har också bestått av något fler unga och personer över 55 år de senaste åren vilket har en återhållande effekt på lönerna, men den effekten bedöms vara låg.
En orsak som pekas ut som hypotetisk är att inflationen blev ovanligt låg 2012-2014 i förhållande till reallöneökningarna, vilket kan ha haft en tillbakahållande effekt på lönerna senare år. Även förväntningar om lägre löneökningar i konkurrentländer, främst i euroområdet, kan ha hållit tillbaka företagens vilja att höja löner.
Konjunkturinstitutet ser också möjliga förklaringar till de låga löneökningarna i att det kan finnas fler lediga resurser i form av arbetskraft, än vad mätmodellerna visar.
– Det finns ett dolt arbetskraftsutbud till exempel i form av utländsk arbetskraft. Även lägre facklig anslutningsgrad och i viss mån mer flexibel arbetsmarknad kan vara förklaringar, sa Iida Häkkinen Skans.
En växande gigekonomi och en internationalisering av arbetsmarknaden i digitaliseringens spår kan vara andra förklaringar, menar hon.
Carola Lemne, vd på Svenskt Näringsliv menar istället att företagen inte har möjlighet att höja priserna, och därmed inte lönerna, eftersom prispressen är så stor internationellt. Och i en mer globaliserad ekonomi påverkar det även företag som mest säljer i Sverige.
– Prispressen är stenhård så de företag som exporterar vet att om de höjer priserna så är de borta ur den konkurrensen. Och när det gäller dem som bara jobbar i Sverige, inom handeln och mer lokala företag, så kommer så mycket import in som är billig så det får samma effekt här hemma, säger Carola Lemne.
Den här utvecklingen präglar inte bara de två senaste årens högkonjunktur, utan har ökat gradvis de senaste åren, menar hon.
– Kanske har den stora internethandeln gjort det här tydligare, och den har ju verkligen tagit fart de senaste 4-5 åren. Det är min personliga gissning, säger Carola Lemne.
Göran Arrius, ordförande för Saco, tycker att något verkar skumt när produktiviteten ökar långsamt under högkonjunktur.
– Jag undrar om det är något man missar när man mäter för ekonomin går väldigt bra och det tyder inte på att vi står still och stampar produktivitetsmässigt, säger han.
När det gäller nya anlitandeformer på arbetsmarknaden ser han att de i viss mån utgör ett hot mot svenska modellen. Lösningen är att fackförbunden öppnar upp för att stötta även de som arbetar under nya anlitandeformer, till exempel egenanställda.
– Här tror jag att vi som fackförbund måste öppna upp och säga att ni också är välkomna, för ni kommer också behöva stöd. Många gånger är man inte egenanställd för att man har önskar det, utan för att det är den möjligheten som står till buds, säger Göran Arrius.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
