Vården I en skrivelse till civilminister Erik Slottner (KD) har arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna gett fem förslag till uppdatering av Lagen om valfrihet. De menar att de privata vårdutförarna missgynnas och att en konkurrensneutralitet saknas.
Lagen om valfrihet, LOV, är en svensk lag som trädde i kraft 2009. Lagen reglerar tillämpningen av vårdval i de fall en kommun väljer att konkurrensutsätta delar av sin verksamhet. I regionerna är LOV tvingande och vårdcentraler och specialistvård är konkurrensutsatta.
Nu menar Vårdföretagarna att lagen bör utvecklas. I en skrivelse till civilminister Erik Slottner (KD) har Vårdföretagarna Almega gett fem förslag (se faktaruta) baserat på en kartläggning de beställt. De har också fått presentera resultaten och sina fem förslag för civilministern.
De anser att de privata aktörerna inom kommunerna missgynnas. De fem förslagen de ger handlar om att skapa en konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata vårdutförare. I skrivelsen står det:
“En viktig fråga för Vårdföretagarnas medlemmar är att få långsiktigt hållbara villkor som är likvärdiga med de som gäller för vård och omsorg bedriven i offentlig regi. Likvärdiga villkor handlar ytterst om att alla patienter och omsorgstagare ska kunna få vård och omsorg av högsta möjliga kvalitet, oavsett vem som ger den. Det är också viktigt för att skapa förutsättningar för kvalitetskonkurrens i valfrihetssystem, där utförare konkurrerar med kvalitet i stället för med låga priser.”
Offentlig och privat utförare har olika uppdrag
En del av förslaget består av att ersättningen ska vara likvärdig. När en kommuns eller regionens egna utförare går back och därmed får mer pengar, borde de privata aktörerna få samma ersättning.
– Det de inte säger är att man inte kan jämföra det privata och det offentliga på det sätt som de gör. För de tar inte med allting som det offentliga måste stå för som de privata utförarna slipper, säger forskaren och författaren John Lapidus som skrivit om just privatiseringen av vården.
Kan bli en variant på skolpengen
Andreas Thörneby är allmänläkare på en offentlig vårdcentral och anser också att skrivelsen bortser från den uppenbara skillnaden i ansvar och uppdrag.
– Det liknar skolans situation, kan man säga. Om en friskola väljer att pröva att etablera sig och det inte funkar så bra, då kan man lägga ner. Och då måste den kommunala skolan ha kapacitet för att ta vid, säger Andreas Thörneby.
Han fortsätter.
– Den stora skillnaden i förutsättningar och ansvar mellan privat och offentlig primärvård är att den offentliga har utbudsansvaret, det vill säga att den måste finnas överallt. Även där förutsättningarna av olika skäl är dåliga och verksamhet måste drivas med förlust. Privata kan istället välja att placera sig där det är affärsmässigt.
Enligt Anna Bergendal, näringspolitisk och äldreomsorgsexpert hos Vårdföretagarna, har inte LOV uppfyllts, då skillnaden i ersättning skapar en konkurrensfördel för offentliga utförare.
– Pengarna skulle gå till att jämna ut spelreglerna så att konkurrensen sker på lika villkor, precis som intentionen i lagstiftningen är. Annars kommer de bästa utförarna att hållas tillbaka av att de aldrig får samma resurstilldelning som verksamheter som år efter år kan gå med underskott. Det gynnar inte de äldre eller kvalitetsutvecklingen i äldreomsorgen, skriver hon via mejl till Dagens Arena.
“De vill inte ha det konkurrensneutralt”
Bland de fem förslagen finns också bra poänger, enligt Andreas Thörneby. Att kommuner och regioner inte budgeterar för den faktiska kostnaden håller han till exempel med om.
– Idag väljer regioner och kommuner ersättning utifrån vad de har råd med. Sen trycker man in så mycket som möjligt av uppdraget. Det logiska hade varit att se över vilka uppgifter som ska utföras och vad det kan tänkas kosta för en genomsnittlig befolkning. Och sedan budgetera utifrån det, säger Andreas Thörneby.
John Lapidus tror att Vårdföretagarnas förslag kan gå igenom, men anser att de inte är ute efter total konkurrensneutralitet.
– Jag tror inte att Vårdföretagarna vill låta sina privata utförare ta på sig alla de här sakerna som kommunen tvingas ta på sig. På så sätt vill de inte ha det konkurrensneutralt. Då kan man heller inte ha det konkurrensneutralt när det gäller intäkterna, säger han.
Men enligt Anna Bergendal stämmer inte det.
– De privata omsorgsgivarna får ofta betydligt lägre ersättning för samma uppdrag, vilket knappast gagnar dem som verksamheterna finns till för. Om offentliga utförare har ett bredare uppdrag ska det givetvis ersättas, men min upplevelse är att man ofta inte kan precisera vad det bredare uppdraget består i.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
