”Metaforerna har tagit slut”

Fattigare, sjukare och längre bort från arbetsmarknaden. Det är resultatet för de som utförsäkrats och skrivits in på Arbetsförmedlingen. För Gabriele, 44, blev arbetslivsintroduktionen en väg ner i mörkret.
– Metaforerna har tagit slut för att beskriva hur vansinnigt det är, säger hon.

Gabriele blundar, andas djupt och släpper ut luften med ett långt ”mmmmm”. Sjukgymnasten talar långsamt. Ber henne att fortsätta andas, känna tyngden mot stolen och bara slappna av.

Det här är sjukgymnastik för Gabriele. Det handlar mindre om att röra på sig och mer om att stanna upp. Och landa. Hennes ADHD gör att hon lätt fladdrar iväg, högre och högre, snabbare och snabbare. Fallet kan bli högt och kraschen brutal. Djupt där nere i mörkret kan hon fastna i veckor. Fångad i en inre kamp. Utslagen på sängen medan dagarna blinkar förbi utanför hyreslängan i Rågsved.

Det senaste året har Gabriele spenderat mycket tid i sin mentala källare. Faktum är att hon mår sämre än vad hon har gjort de senaste tio åren. Men hon har ingen sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan. Inte för att någon anser att hon är frisk. Gabriele har passerat gränsen för hur länge man kan vara sjukskriven enligt de nya sjukförsäkringsreglerna.

I stället är hon inskriven på Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Programmet som ska lotsa de utförsäkrade in i arbetslivet. För Gabrieles del innebar övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen ingen praktisk skillnad. Ett år innan hon blev utförsäkrad hade hon för egen maskin hoppat på ett program på Arbetsförmedlingen. Där fick hon lov att fortsätta. Samma program kunde räknas som arbetslivsintroduktion.
– Jag var jättepeppad och tyckte det var jättespännande. Jag läste massor, var där två tre gånger i veckan. Ibland hela dagar. Jag kände att jag nästan var redo att börja jobba, säger hon.

Utförsäkrad och sjukskriven
Men det fanns en hake. När hon utförsäkrades byttes sjukersättningen mot ett lägre aktivitetsstöd. I och med det försvann också bostadstillägget. Helt plötsligt hade Gabriele inte längre råd med hyran.

Lägenheten i Rågsved tystnade. Räkningar och tidningar samlade sig i en hög på hallmattan. Disken bildade långsamt berg i köket och dammet la sig som ett fint puder över fönsterbrädorna. På sängen låg Gabriele. Fast i sin källare.

Stressen över en ekonomi som inte gick ihop fick Gabriele att åter tippa över kanten. Hennes läkare har nu sjukskrivit henne från Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Hon är sjukskriven, trots att hon i strikt bemärkelse inte är sjukskriven eftersom hon är utförsäkrad och inte återfinns i sjukskrivningsstatistiken. I stället är hon sjukfrånvarande från sitt arbetsmarknadsprogram. Aktivitetsstöd genom sjukskrivning är den byråkratiska termen.
– Metaforerna har tagit slut för hur vansinnigt det är. Som sjukskriven lever man på marginalen. Att bli av med några tusenlappar får väldigt stora konsekvenser. När man inte kan betala sina räkningar kan man inte heller sova om natten. Min sjukdom gör mig väldigt utsatt för den typen av stress, säger hon.

Sänkt ersättning till utförsäkrade
I december 2009, en månad innan den första kullen sjukskrivna utförsäkrades, lovade den ansvariga ministern Sven Otto Littorin att ingen skulle drabbas ekonomiskt. I själva verket skulle många få lite mer i plånboken, intygade han. Det stämde inte.

Försäkringskassan har jämfört inkomsterna för de 16 018 personer som under de tre första kvartalen gick över till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Räknar man in bostadstillägget så har över hälften av de utförsäkrade fått sänkt ersättning. För hela 35 procent har sänkningen varit relativt stor, mellan 1 000 och 10 000 kronor i månaden.
– Det är det som är det mest oförlåtliga. Att man gör människor fattiga. Och de som far mest illa är de psykiskt sjuka, säger Bernth Olofsson till Dagens Arena.

Många blir sjukare
Bernth Olofsson har jobbat med rehabilitering i 30 år och är nybliven pensionär. Under 2010 arbetade han som arbetsförmedlare på arbetslivsintroduktionen i Umeå. Dagligen mötte han sjuka människor som utförsäkrats och nu skulle tvingas leva på lägre ersättning från aktivitetsstödet.
– Systemet ruinerar människor. Alla typer av tilläggsförsäkringar, som arbetsskadeförsäkring eller bostadstillägg, är beroende av att du är sjukskriven. När du utförsäkras har du inte rätt till dem längre. Stressen och oron över ekonomin gör många betydligt sjukare än vad de var innan, säger han.

Bernth Olofsson beräknar att han ombesörjde ungefär 60 ärenden under 2010. Av dessa var det högst två som kanske skulle ha skrivits ut ur sjukförsäkringen i ett tidigare skede. De resterande 58 personerna var sjuka, ibland väldigt sjuka. Av de tre månader som arbetslivsintroduktionen pågick, gick i snitt minst en månad åt till att på olika sätt försöka dämpa den oro de flesta kände inför sin framtida försörjning.
– Rehabilitering måste ske ordnat, tryggt och på individens villkor. Det här är allt annat än rehabilitering. Det är en fullständig katastrof, säger han.

Bernth Olofssons erfarenheter delas av arbetsförmedlaren Lennart Berget som jobbar med arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen i Liljeholmen, söder om Stockholms innerstad.
– I dag skriver vi in människor som fortfarande är sjuka. Tidigare sa vi: ”Välkommen tillbaka när du är frisk”. Många av de utförsäkrade vittnar om att de initialt blir mycket sämre. Pressen och stressen ökar väldigt mycket när ekonomin samtidigt rasar ihop, säger han.

Även de utförsäkrade som på pappret får ut ungefär lika mycket från aktivitetsstödet som från sjukförsäkringen kan stöta på problem, enligt Lennart Berget.
– Sjukersättningen får man månatligen. Aktivitetsstöd kräver dels närvaro och dels att du redovisar ditt deltagande från dag till dag. Många som kommer hit är svårt sjuka, och har kanske varit sjuka i 10-15 år. Många klarar helt enkelt inte av pappershanteringen. De hamnar till slut hos socialtjänsten, säger han.

Utförsäkrade tvingas söka socialbidrag
Hur många av de utförsäkrade som har tvingats söka socialbidrag är det ingen som vet. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att försöka få fram sådana siffror. En pilotstudie, som inte räknas som statistiskt säkerställd, visar att uppemot tio procent av socialbidragstagarna samtidigt har läkarintyg på att de är sjuka. En enkät som TCO låtit göra med 30 kommuner visar att nästan 70 procent av kommunerna anger att de skärpta reglerna i sjukförsäkringen är en viktig orsak till ökningen av socialbidragskostnaderna.

Arbetsförmedlingen släppte i augusti förra året en utvärdering av arbetslivsintroduktionens första halvår. I rapporten tecknas samma bild som ges av arbetsförmedlarna Bernth och Lennart. Allt på knastertorr kanslisvenska:

”Arbetsförmedlingens insatser för målgruppen har inte enbart handlat om att ge adekvata arbetsrelaterade insatser i syfte att personen på sikt ska kunna få ett arbete. En stor och resurskrävande uppgift har varit att agera stöd till individen gällande deras förändrade ekonomiska grundtrygghet, att hjälpa dem att förstå en komplex informationsmängd samt agera förmedlande kontakt till andra myndigheter, företrädesvis Försäkringskassan. För vissa personer har det praktiska runt ekonomi, information och blanketter tagit all kraft från individen.”

”Hantera människor i djup kris”
Arbetsförmedlingen skriver vidare att de saknar ”den medicinska kunskap eller de verktyg som behövs för att möta och hantera människor i djup kris.” Det som beskrivs är att de anställda på Arbetsförmedlingen plötsligt har ställts inför helt nya arbetsuppgifter än vad de är vana vid. I många fall har detta helt överskuggat det som egentligen är myndighetens uppdrag: Att förmedla jobb.

En enkätundersökning fackförbundet ST gjort bland 3 521 anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bekräftar att de utförsäkrade i arbetslivsintroduktionen till största delen är svårt sjuka, och att arbetsförmedlarna saknar verktyg och kompetens att ge dem adekvat hjälp.

I enkäten svarar hela 61 procent av de anställda att de utförsäkrade de möter i jobbet i första hand behöver medicinsk rehabilitering och vård, inte arbetsmarknadsinsatser.

Fler hotar med självmord
Mötet med sjuka, oroliga och ibland desperata människor har också inneburit tuffare arbetsmiljö för de anställda på Arbetsförmedlingen. Under 2010 nästan fördubblades antalet rapporterade hot mot arbetsförmedlare. Från 392 hot år 2009 till 764 året därefter, enligt myndighetens presstjänst.
– Personalen går på knäna ute på Arbetsförmedlingarna. Den stora ökningen av hot har främst varit så kallade självskadandehot, arbetssökande som hotat att ta livet av sig. Merparten har skett inom arbetslivsintroduktionen, säger Helene Perlerot som är ordförande för fackförbundet ST inom Arbetsförmedlingen.

När de nya reglerna i sjukförsäkringen drevs igenom i riksdagen i juni 2008 räknade regeringen med att cirka tio procent av de utförsäkrade skulle, efter sin vända till Arbetsförmedlingen, återvända till sjukförsäkringen. I dag har vi facit.

Hälften tillbaka i sjukförsäkringen
Under 2010 utförsäkrades sammanlagt 41 677 personer. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har i en rad rapporter följt vad som hänt dessa människor. Bäst statistik finns för den första kullen, 14 228 personer, som utförsäkrades vid årsskiftet 2009/2010. Vid dags dato har 65 procent åter sökt sig till sjukförsäkringen och lite drygt hälften har fått sin ansökning godkänd.

Ytterligare nästan 30 procent är kvar i förberedande åtgärder på Arbetsförmedlingen och har ännu inte mött arbetsmarknaden. Hur många av dessa som åter kommer att söka sig till sjukförsäkringen när programtiden är slut får framtiden utvisa.

Tio procent har fått någon form av arbete med samhällsstöd, till dessa räknas till exempel jobb på Samhall, trygghets- och utvecklingsanställning samt lönebidragsanställning. Endast cirka tre procent har fått ett jobb utan stöd. Av dessa är det dock närmare hälften som fått jobb hos samma arbetsgivare som de hade redan innan. Enligt Bernth Olofsson är det troligt att de flesta redan jobbade och var deltidssjukskrivna när de skrevs in på Arbetsförmedlingen.
– När vi registrerade dessa personer såg det ut som om de fått ett arbete. I själva verket hade de redan det, säger han.

Svårare att bli sjukskriven igen
Enligt både Bernth Olofsson och Lennart Berget är det betydligt svårare att åter bli inskriven i sjukförsäkringen om man en gång blivit utförsäkrad. Trots att det inte ska föreligga något formellt hinder är deras erfarenhet att bedömningen är mycket tuffare.
– Det är absolut min uppfattning, säger Lennart Berget.

Resultatet är att vissa hamnar mellan stolarna. De är för sjuka för att kunna delta i arbetsmarknadsprogrammen, men anses för friska för att bli sjukskrivna. Till det kommer gruppen av så kallat ”0-klassade”. De är utförsäkrade, men har aldrig tidigare jobbat och saknar därmed en sjukdomsgrundande inkomst (SGI). De kan helt enkelt inte längre få någon ersättning från Försäkringskassan, hur sjuka de än är. Under 2010 växte denna grupp till sammanlagt 2 003 individer, enligt Försäkringskassans analytiker Andreas Månsson Vogel.
– På Arbetsförmedlingen måste man delta för att få ersättning. Men vissa är för sjuka för att göra det och Försäkringskassan vägrar att skriva in dem igen. De står utanför allting, säger Lars Berget.

Kyrkan ställde upp
Gabriele tog sig till slut upp ur sängen. Skrapade ihop högen med räkningar och gick till närmaste kyrka. Hon var desperat. Kyrkan ställde upp den gången och numera lånar hon pengar från sina ålderstigna föräldrar.

Gabriele är inte ensam. Tillströmningen av sjuka, fattiga och desperata människor har fått Sveriges kristna råd att reagera. För sex år sedan lanserade kyrkorna Påskuppropet, en namninsamling för gömda flyktingar, som bidrog till att riksdagen till slut beslutade om en tillfällig amnesti. Nu har de åter höjt rösten i ett Påskupprop för dem som är utförsäkrade.
– Vem trodde att det skulle bli såhär i vårt sekulariserade samhälle? Men när samhället sviker är kyrkan fortfarande den sista trösten, säger Gabriele.