NYHET En världsunik studie av 6 516 svenska migranter visar att det finns skillnader i synen på bland annat homosexualitet och kvinnors jämställdhet jämfört med majoritetsbefolkningen. Men att värderingarna ändras till mer frihetliga på relativt kort tid.
– Den här studien visar att det finns en stark grogrund för fungerande integration. Det märks i att migranterna själva känner sig hemma i Sverige och vill vara en del av det svenska samhället, säger Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och projektledare för studien från Institutet för framtidsstudier.
Studien visar att en majoritet av migranterna känner sig hemma i Sverige, 55 procent av de som svarat på enkäten vill vara kvar där de nu bor – och bäst trivs de som är bosatta i glesbygd. 59 procent av migranterna vill bo kvar i sin kommun.
– Det här talar emot bilden som finns av utanförskap och alienering bland migranter i Sverige. Detta är självklart problem som förekommer och ska tas på allvar. Men den här bilden finns också, den som visar att integrationen fungerar och att värderingar är i rörelse till mer frihetliga.
I studien har resultaten från enkäterna jämförts med värderingarna som präglar länderna som migranterna har flytt eller invandrat från. Resultatet visar att den svenska majoritetsbefolkningen ligger väldigt högt vad gäller frihetliga och sekulära värderingar, men också att migranterna som nu lever här är avsevärt mer frihetliga än vad som präglar deras ursprungsländer.
– Vi ser att länderna de lämnat är i hög grad auktoritära och religiösa, medan migranterna i Sverige är avsevärt mer frihetliga. De har inte blivit helt sekulariserade, de anser att religion är viktigt, och de är fortfarande rätt auktoritetsstyrda, säger Bi Puranen, och fortsätter:
– Det visar att det är möjligt att förändra värderingarna även hos vuxna, något som en del hävdar inte skulle vara möjligt. Det syns bland annat i resultaten som handlar om hur de ser på barn som autonoma och fria.
Värdegrunden har gått från en syn på att det viktiga är en religiös uppfostran och lydnad till att se mer till barnens personliga utveckling. Samtidigt finns det en syn på kvinnans frigörelse som är långt ifrån den svenska majoritetsbefolkningen hos vissa invandrargrupper.
– Det finns problem vi inte får ducka för i synen på individens fria val bland främst invandrade från Somalia, Eritrea och Afghanistan. De allra flesta tar avstånd från hedersförtryck, men det finns fortfarande en syn på att kvinnor inte fullt ut har frihet att bestämma själva över sina liv.
Detsamma gäller till viss del synen på homosexualitet, aborter, sex före äktenskap och skilsmässa. Men Bi Puranen pekar samtidigt på att de migrantgrupper som varit längre tid i Sverige, som migranter från Irak och Turkiet, helt tar avstånd från hedersrelaterat förtryck.
– Det är viktigt att säga att det här redan har ändrats väldigt mycket, men att det tar tid.
Datamängden ska nu analyseras vidare utifrån regionala perspektiv och på sikt utökas, bland annat med djupintervjuer på arbetsplatser runt om i Sverige. Sammantaget ett gediget material som Bi Puranen ser som en hållbar grund för framtida politiska satsningar inom integration.
– Ska vi göra integrationen mer träffsäker, måste vi också prata med migranterna. Det är demokratiskt viktigt att deras röster hörs och en förutsättning för att kunna utgå från vad som fungerar i praktiken.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
