migrationspolitik Regeringen föreslår att behålla den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd men vill utvidga möjligheten till familjeåterförening. LO och TCO har helt olika syn på migrationspolitiken i sina remissvar.
I början av veckan gick remisstiden ut för regeringens förslag om att förlänga den tillfälliga migrationslagen, som innebär att de flesta som söker asyl i Sverige ska få tillfälliga uppehållstillstånd. Förslaget innebär också en utökad möjlighet till familjeåterförening, även för personer med tillfälliga uppehållstillstånd.
De fackliga centralorganisationerna har alla ombetts att svara på remissen, men bara LO och TCO har nappat. Saco hänvisar istället till Akademikerförbundet SSR:s remissvar.
Medan LO avstyrker förslaget med hänvisning till att konsekvenserna av migrationen till Sverige bör utredas i helhet innan reglerna liberaliseras, kritiserar TCO förslaget för att det är för restriktivt. Medan TCO välkomnar att fler får möjlighet till familjeåterförening, kritiserar de att reglerna att tillfälliga uppehållstillstånd fortsätter vara grundregeln för de asylsökande som får stanna i Sverige.
– Vi var kritiska till den tillfälliga lagen när den infördes, och likaså nu tar vi utgångspunkt i påverkan på etablering på arbetsmarknaden. Det gäller både den osäkerhet som människor upplever vid tillfälliga uppehållstillstånd, men också att det får människor att göra andra utbildningsval än man skulle gjort annars, säger Åsa Odin Ekman, utredare inriktad på migration och utbildning på TCO.
Ur perspektivet att människors kunskap och erfarenheter ska tas tillvara på bästa sätt menar TCO att tillfälliga uppehållstillstånd kan stressa människor att ta första bästa jobb, istället för att kanske lägga ett par år på en utbildning som mer motsvarar ens kompetens. Här pekar Åsa Odin Ekman på liknande erfarenheter från Arbetsförmedlingen.
Akademikerförbundet SSR, som organiserar bland annat socionomer, är inne på samma linje som TCO om att lagen inte borde ha förlängts utan att konsekvenserna av den har analyserats. Med tanke på att antalet asylsökande har minskat drastiskt under senare år, saknar regeringen motiv att inte återgå till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel, argumenterar SSR.
Med utgångspunkt i att alla asylsökande som får stanna i Sverige borde få så goda möjligheter som möjligt att etablera sig »anser vi att tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, för alla utom kvotflyktingar, går stick i stäv med den ambitionen och står i bjärt kontrast till merparten av all erfarenhet och forskning på området om vad som främjar en bra integration och etablering«, skriver SSR.
Medan remissen avstyrks i sin helhet av SSR, välkomnar förbundet – liksom TCO – att reglerna för familjeåterförening gäller fler om remissen går igenom.
LO efterlyser också en grundlig utredning innan man fattar besluten som remissen gäller, men i motsats till TCO betonas här risker med en »liberalisering« av reglerna utan konsekvensanalys. Medan TCO och SSR menar att tremånadersgränsen, inom vilken personer som beviljats uppehållstillstånd kan ansöka om att ta hit familjemedlemmar utan försörjningskrav, är en snäv tidsram, betonar LO att det inte kommer att ställas försörjningskrav för att kunna beviljas familjeåterförening.
»LO anser att det är eftersträvansvärt ur ett humanitärt perspektiv, men också från ett etableringsperspektiv, att erbjuda permanenta uppehållstillstånd och goda möjligheter till familjeåterförening. Men detta måste vägas mot Sveriges långsiktiga möjligheter att integrera och etablera nyanlända i Sverige« står det i LO:s remissvar.
Men Torbjörn Hållö, LO-ekonom som skrivit remissvaret, hänvisar till LO:s ledning när det gäller svar om vad organisation vill med migrationspolitiken. Att LO skulle förespråka en mer restriktiv politik menar han till exempel är en för långtgående tolkning av remissvaret.
– Migration har olika effekter, både positiva och negativa. Vår remiss handlar bara om att innan man gör några förändringar bör man utreda konsekvenserna ordentligt, säger han.
Att LO i sitt remissvar till exempel tar upp arbetskraftsinvandring, där man önskar se en arbetsmarknadsprövning före tillstånd beviljas, motiverar han med att även den politiken finns med i januariavtalet.
– Allt i lagförslaget kommer från januariavtalet, till exempel att man inte får förbättra arbetskraftsinvandringsreglerna. Saker och ting hänger ihop, man har sagt att man ska göra en utredning om migrationen, och då finns anledning att ta ett större grepp om frågorna, säger Torbjörn Hållö.
Åsa Odin Ekman på TCO tror att utvidgningen av rätt till familjeåterförening som en regeländring som kan väntas få begränsad effekt.
– Det är fortfarande en väldigt begränsad liberalisering. Det är svårt att möta kraven för att få rätt till familjeåterförening, med försörjningskrav som träder in efter tre månader, så jag tror inte att man ska förvänta sig så stora konsekvenser, säger Åsa Odin Ekman.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som forskar om facklig organisering och arbetsmarknad, ser vissa skäl till att LO och tjänstemannaförbunden har olika synsätt i migrationsfrågan.
– När det gäller risk för exploatering på arbetsmarknaden är den störst på LO-sidan eftersom många migranter där befinner sig i en utsatt position, medan det på Saco-sidan finns bristyrken som civilingenjörer och IT-folk. Skillnaderna i synsätt har med erfarenheterna av arbetskraftsinvandring att göra och det kan smitta av sig på familjeåterförening eftersom de som kommer hit som anhöriga ofta tenderar att hamna i LO-yrken, säger Anders Kjellberg.
Lagförslaget gäller en förlängning av lagen från 19 juli i år, till samma datum år 2021, med justeringar om familjeåterförening.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
