EU Trots den nya migrationspakten är invandringspolitiken en stor fråga inför EU-valet. Hur framtidens asylprocesser ska se ut och var de ska ske är några av de stora frågorna. Dagens Arena har pratat med en expert på EU:s migrationspolitik och listar partiernas lösningar.
Migrationen är en av de stora frågorna inför EU-valet den 9 juni. Senast i april skrev ministerrådet under på en ny migrationspakt som innebär en mer restriktiv migrationspolitik. Den stora skillnaden är att de som kommer till EU för att söka asyl redan vid gränsen ska sättas i förvar medan deras asylstatus prövas. De som anses ha rätt till asyl ska sedan fördelas mellan medlemsländerna. De som säger nej till sin kvot måste betala för att slippa.
Bernd Parusel är forskare i statsvetenskap och arbetar på Svenska institutet för europapolitiska studier och riktar in sig på just Europas migrationspolitik.
– Frågan är fortfarande stor. Migrationspakten börjar inte tillämpas omedelbart utan det finns en övergångsperiod på två år då den ska implementeras. Så pakten får inte några omedelbara effekter och samtidigt är politiska beslutsfattare och regeringar i EU fortsatt oroliga över antalet asylsökande, säger Bernd Parusel.
Inom eller utanför EU
Antalet migranter som kommer till EU och söker asyl har ökat de senaste åren. Siffrorna var dock låga under pandemin och Bernd Parusel menar att antalet asylsökande varierar mycket mellan länderna. Sverige går till exempel emot den ökande trenden just nu. Bernd Parusel menar att det märks tydligt att migrationen fortsatt är en stor fråga då frågan diskuteras i valrörelsen i många länder.
– Partier har olika förslag kring hur migrationspolitiken ska tas vidare. Den stora reformen som antogs i april av ministerrådet måste nu genomföras och det är en del detaljer som ska redas ut om hur det ska tillämpas. Men det finns också många olika förslag på hur EU ska gå vidare och hur samarbetet med länder utanför EU ska se ut. Ska vi skapa lagliga vägar in för flyktingar eller försöka lokalisera hela asylsystemet utanför EU, till exempel. I många av dessa frågor är parlamentet med och lagstiftar och därför kan man påverka genom sin röst i valet, säger han.
Utmaningar framåt
Bernd Parusel menar att migrationspolitiken har blivit väldigt omstridd och kontroversiell. Debatten kretsar framförallt kring frågan om den irreguljära migrationen, när människor tar farliga vägar över Medelhavet till exempel. Väldigt mycket av politiken är inriktad mot att försöka begränsa, kontrollera och stoppa migrationen. Men han lyfter en framtida problematik som behöver andra lösningar.
– När man ser framåt så har vi stora demografiska utmaningar där EU:s befolkning kommer att börja minska så småningom. Vi har också en åldrande befolkning samt kompetensbrist på arbetsmarknaden. Det är en väldigt problematisk situation och jag tror att det kommer ta mer plats inom EU:s migrationspolitik framöver. Frågan om hur EU kan locka till sig människor som behövs på arbetsmarknaden. Men också unga som vill studera här och sedan stanna för att bidra till vår ekonomiska utveckling, säger han.
Klimatet är också en faktor som redan idag tvingar människor att flytta. Än så länge har det inte påverkat EU så mycket då klimatflyktingar ofta stannat inom sin region. Bernd Parusel menar att det mer är en tidsfråga innan Europa behöver ta ställning till klimatflyktingar.
– Det är mycket möjligt, sannolikt till och med, att det kommer att påverka drivkrafterna bakom migrationen till Europa. Det behöver EU vara beredda på att hantera och då får vi se om dagens politiska riktning är hållbar framöver.
Partierna tycker
S: Står bakom migrationspakten och vill att den effektivt genomförs.
SD: Vill stärka EU:s yttre gräns, inrätta asylcenter utanför EU:s gränser och motverka EU:s möjlighet att tvinga enskilda medlemsstater att ta emot migranter.
M: Vill öka samarbetet med länderna i EU:s närområde vad gäller migrationshantering, använda biståndspolitik för att ta itu med grundorsakerna till migration och använda EU-medel för att upprätta fysisk gränsinfrastruktur vid EU:s yttre gräns.
V: Värnar asylrätten och anser att migranter ska ha möjligheten att söka asyl och få sin asylansökan behandlad i EU:s medlemsländer – inte via center utanför EU.
C: Vill se till att medlemsländernas bedömning av säkerhetsläget i konfliktdrabbade länder ska bli mer likvärdig. De vill också införa en strategi för att uppmuntra länder att ta emot fler kvotflyktingar och skydda flyktingar genom lagliga och säkra vägar.
KD: Vill införa ett gemensamt kvotflyktingsystem baserat på behovet av skydd och hur snabb integrationen väntas bli. De vill också att kvoten ska baseras på hur stor mottagningskapacitet medlemsländerna anser att de har. De vill också att asylprövningen i högre grad ska ske där människor befinner sig.
L: Vill öka det delade ansvaret för asylsökande mellan EU-länderna, stärka stödet till människor i konflikters närområden och se till att det finns fler lagliga vägar in i Europa. De vill också förbättra återvändandet för de som saknar rätt till skydd, skapa en starkare europeisk asylmyndighet och göra det enklare med arbetskraftsinvandring.
MP: Vill se ett ökat solidariskt ansvar för att ta emot människor på flykt och menar att inget land ska kunna köpa sig fritt från ansvar i den gemensamma migrationspolitiken. De vill stärka asylrätten och genom att säkra fler och lagliga vägar bekämpa smuggling och farliga vägar in i EU-länderna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
