Bärplockare Samtidigt som rättegången mot två bärföretagare i Åsele, som anklagas för människohandel, är på väg att avslutas kommer nu besked om att bärbranschen krymper dramatiskt. Migrationsverket har avslagit det största bärföretagets begäran om att få använda bärplockare från Thailand för att plocka blåbär och lingon. Orsaken är att de inte följt reglerna i kollektivavtalet. Det skriver Mats Wingborg.
Totalt har 2 447 ansökningar om att få använda thailändska bärplockare kommit in till Migrationsverket för 2024. Det är mer än en halvering jämfört med fjolårets nästan 6 000 ansökningar. Myndigheterna har börjat ställa hårdare krav på bärföretagen efter undersökningar och åtal om fusk och misstänkt människohandel. Det har fått många bärföretag att slänga in handduken.
Pekar på missförhållanden
Ännu mer uppseendeväckande är Migrationsverkets beslut om avslag. Bärföretaget Ransäter har fått nej till att använda 1 278 thailändska bärplockare (inklusive annan personal). Ransäter är leverantör av bär till Olle Svensson AB, Sveriges största bärkoncern, som brukar framhålla sin höga sociala standard.
Migrationsverkets beslut grundar sig på en omfattande granskning av arbetsvillkor. Verket pekar på flera missförhållanden, det mest centrala är att bärplockarna arbetar extremt långa arbetsdagar och att de inte får ersättning för övertid.
Detta stämmer väl med den generella bild av branschen som framkommit i Dagens Arenas tidigare granskningar, det vill säga att de thailändska bärplockarna i regel arbetar alla dagar i veckan och i genomsnitt 12 timmar per arbetsdag.
Handlar om arbetstider
Nu återstår att se vilka beslut som Migrationsverket kommer att fatta när det gäller de återstående ansökningarna. Långa arbetsdagar och utebliven övertidsersättning är ett generellt problem inom hela branschen. Det talar för fler avslag. I något fall har dock svenska bärföretag anlitat nya thailändska bemanningsföretag som inte kan lastas för tidigare brister.
Ransäter har samtidigt överklagat beslutet till Migrationsdomstolen. Det betyder att det kan komma att ändras. Ingen vågar förutspå Migrationsdomstolens utslag, men det råder ingen tvekan om att Migrationsverket har tunga skäl för sitt beslut.
En kärnpunkt handlar om bärplockarnas arbetstider, striden om den frågan är inte ny. Under 2023 anlitade Ransäter en advokatbyrå på Sturegatan i Stockholm för att få stöd för sin sak. Byrån hävdar i sin rapport att den typ av ”okontrollerbart arbete” som de thailändska bärplockarna utför ligger utanför arbetstidslagens tillämpningsområde. Dessutom menar man att resan med bussar ut i skogen och invägningen av bär inte ska räknas in i arbetstiden. Enligt byrån startar arbetstiden ”när arbetstagarna är på plats i skogen och slutar när denne lämnar skogen”.
Borde aldrig fått arbetstillstånd
Båda slutsatserna kan ifrågasättas. Arbetarna bor i arbetsgivarnas logement och det är tydligt när de börjar och slutar sina arbetspass. Arbetstiden är knappast ”okontrollerbar”. Det vore också märkligt om tiden för att åka runt och leta efter bär och invägningen av bär inte skulle vara en del av arbetstiden. Intrycket är att advokatbyrån tagit betalt för att leverera den slutsats som beställaren önskade.
Det finns ett annat krux för Ransäter och Olle Svensson. Advokatbyrån gör sin tolkning av arbetstidslagen, men Migrationsverkets främsta argument är att det skett ett brott mot kollektivavtalet. I avtalet framgår svart på vitt att de anställda ska ha rätt till övertidsersättning om de arbetar mer än 8 timmar, men någon övertidsersättning har inte betalats ut, varken av Ransäter, Ransäters bemanningsföretag eller för den delen av något annat bärföretag i branschen.
Ett av de underlag som Migrationsverket åberopar är den kontroll som verket genomförde av Ransäters bemanningsföretag PP Service i höstas efter att säsongen 2023 var avslutad. Migrationsverkets handläggare sammanfattar kontrollen på följande sätt: ”Av vad som framkommit i ärendet bedömer undertecknad att förutsättningarna för arbetstillstånd /…/ inte kan anses vara uppfylld. Eftersom tillståndet har löpt ut saknas det dock förutsättningar för att initiera ett ärende om återkallande av tillstånd.” Migrationsverkets slutsats är med andra ord att arbetstillstånd aldrig borde ha beviljats för 2023, men att frågan var utagerad eftersom säsongen redan var över.
Stor osäkerhet
Det kollektivavtal som gäller för de thailändska bärplockarna är slutet mellan Kommunal och de thailändska bemanningsföretagen och har funnits i över tio år. Notabelt är att det är först nu som Migrationsverket granskat om det efterlevs. Kommunal driver inte ärenden om man inte har medlemmar bland de thailändska plockarna. Då finns det inte någon person som fackförbundet kan företräda.
Nu kommer dessutom Kommunal att släppa ansvaret för bärplockarna. Vid LO-kongressen i slutet av maj antogs en ny organisationsplan. Enligt den ska ansvaret för bärplockarna övergå till Livsmedelsarbetareförbundet, även om det fortfarande är Kommunals avtal som gäller i sommar.
Vad händer nu? Osäkerheten och frågetecknen är många. I Thailand har tillstånden för 1 200 bärplockare avslagits, men de har redan lånat pengar för att kunna resa till Sverige för att plocka bär. Kommer de att kunna betala tillbaka lånen utan avgifter? Eller kommer de att bli skuldsatta?
Många rykten
En annan fråga är hur bärbranschen i Sverige kommer att påverkas. Fredrik Reinholdsson, marknads- och försäljningschef på Olle Svensson, hävdar att företaget har två möjligheter om Migrationsverkets beslut står fast. Det ena alternativet är att köpa skogsbär från andra länder. Det kommer dock knappast att kunna kompensera för bortfallet i Sverige. Det andra är att använda sig av turistplockare, det vill säga bärplockare som inte är anställda men som plockar bär som de säljer till bäruppköp. Men kommer det att vara möjligt att organisera turistplockning med ett sådant kort varsel? Varifrån ska plockarna komma? Och kommer det att gå att skaffa fram kontanter för att betala utländska bärplockare? Reglerna för kontanthantering har skärpts betydligt.
Ryktena i branschen är många. Om det blir en säsong med få eller inga thailändska bärplockare, gott om bär och höga kilopriser (till följd av bristen på plockare) – då kan det bli attraktivt för många att resa till Sverige för att plocka bär. Inom branschen sneglar man särskilt på den stora gruppen ukrainska flyktingar som lever i Polen, en långt större grupp än de ukrainare som bor i Sverige. Kanske blir det också möjligt att få fler personer som bor i Sverige intresserade av att plocka bär.
Ytterligare en fråga är hur andra näringar kommer att påverkas. Varifrån ska Coop, ICA, Axfood och livsmedelsindustrin köpa sina bär? Kommer svenska konsumenter att få nöja sig med lingon från Kina istället för bär från de svenska skogarna?
Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
