Flyktingkrisen David Miliband, den tidigare Labour-politikern, ser tre lösningar på den globala flyktingkrisen. Tillsammans med Arena Idés kommunikationsansvarig Maja Dahl diskuterar han hur krisen uppstod, och framförallt hur den kan lösas.
David Miliband är kanske mest känd som minister i Tony Blairs regering i Storbritannien, och som utmanare för partiledarposten. Sedan fyra år tillbaka är han chef för flyktingorganisationen IRC, International Rescue Committee, och har just utkommit med en bok om den globala flyktingkrisen, Rescue: Refugees and the Political Crisis of Our Time.
– Det viktigaste jag har lärt mig de senaste fyra åren som jag har varit chef för IRC att omplaceringen av människor är ett långsiktigt fenomen, inte ett kortsiktigt sådant. Och när du förstår att människor omplaceras för en lång tid framöver och inte bara här och nu, då förstår man att enbart överlevnad i ett flyktingläger inte är en tillfredställande lösning. Om du behöver vara omplacerad i sex veckor eller till och med sex månader, för att sedan åka hem, ja då kanske det inte är hela världen att du inte har gjort mer än överlevt under den tiden. Men om du däremot är omplacerad under sex, sexton eller 26 år då är liv utan framtidsutsikter ingen lösning alls, säger David Miliband.
David Miliband och IRC lyfter tre aspekter som hjälper till i försöken att underlätta flyktingkrisen.
- Att ge flyktingar pengar
- Att satsa på utbildning för barnen
- Att låta de vuxna jobba
Det tar i genomsnitt över 20 år för en person som behövt fly sitt hem att kunna återvända. Majoriteten av världens flyktingar bor i dag i urbaniserade områden och inte i flyktingläger. För en familj som flytt och bor i en stad är det viktigaste enligt David Miliband att kunna betala hyran, sätta sitt barn i skola och köpa mat. Där kan pengar rakt i handen på flyktingar göra mer skillnad än pengar till filtar, tält och tröjor.
– I till exempel Libanon såg vi att för varje 100 dollar vi gav till en nyanländ genererade de 213 dollar som cirkulerar i den lokala ekonomin. Där människor bor i läger är det viktigt att bryta ner barriärerna mellan den inhemska ekonomin och den som kan uppstå i ett flyktingläger.
Omkring hälften av alla människor på flykt är barn. Trots det är det bara två procent av världens biståndsbudget som går till utbildning. Någonting Miliband anser vara skandalöst och ytterligare ett bevis på att det är gamla idéer som styr hur humanitära biståndsorganisationer försöker hantera nya problem.
Den tredje punkten, att låta vuxna bidra genom jobb, kräver att de länder som tar emot flest också får makroekonomiskt stöd över en lång tid som möjliggör en expansion av jobbmarknaden för så väl den egna befolkningen och de nyanlända.
– Jag höjer ibland på ögonbrynet när människor pratar om en Europeisk flyktingkris. Det är klart att en miljon flyktingar som anländer till Europa inte är ett skämt, men över en miljon flyktingar har det senaste året anlänt till Uganda från Södra Sudan. Europa har en befolkning på 550 miljoner och medelinkomsten är 35 000 – 40 000 dollar på ett år. I Uganda är befolkningen 45 miljoner och medelinkomsten är omkring 962 dollar på ett år. Det är de relativt fattiga länderna som tar det största ansvaret för världens flyktingar.
David Miliband lyfter dock Världsbanken som nyligen uppmärksammat att deras mandat kanske bör skrivas om, för att kunna ge ekonomiskt stöd till medelinkomstländer som inte uppfyller kriterierna för fattigdom, men som tagit emot ett stort antal flyktingar på kort tid.
– Vi måste också komma ihåg att de flesta av världens fattigaste inte lever i de fattigaste länderna, de bor i låg- eller medelinkomst länder.
I debatten kring om möjligheten till att söka asyl och ett kvotsystem står i kontrast till varandra ser David Miliband inget alternativ till att låta människor ha rätt att söka asyl men framhäver ändå att Europa måste säkerställa ett lagligt, organiserat och dokumenterat mottagande av människor.
– Jag tror att misslyckandet från Europas sida att organisera säkra vägar och ett kvotsystem har bidragit till ökad människosmuggling, säger David Miliband och tillägger:
– Jag ser inget alternativ till att upprätthålla principen att människor har rätt att söka asyl, vad jag dock tror är enormt viktigt är att asylprocessen är effektiv. För mig är det också tydligt att om man vill försvara rätten till asyl så måste man också säga att de som inte möter kraven för att få asyl inte heller får stanna.
Lyssna på hela podd-avsnittet här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
