Miljöpartiet: ”Nämndemannasystemet bör göras om i grunden”

Dagens Arena skrev i april om en dom i Migrationsdomstolen där tre nämndemän från Sverigedemokraterna gick emot juristdomaren och dömde en afghansk man till utvisning. Att nämndemän nomineras av partier är något som fått kritik under en längre tid. Dagens Arena har pratat med partierna om hur de ser på det.

I Sverige nomineras och väljs nämndemän av de politiska partierna i kommun och region, men uppdraget är opolitiskt. När de väl är invalda, finns inte uppgifter om vilket parti nämndemännen kommer från med i domstolens databas. Nämndemannasystemet har i stort sett likadant ut sedan 1942 då det lagstadgades, även om vissa justeringar har gjorts genom åren. Idén med ett nämndemannasystem, eller lekmannasystem, är att skapa medborgerlig inblick i det juridiska systemet och att öka rättssäkerheten.  

Nämndemanssystemet har fått kritik vid flera tillfällen genom åren. Senast i mars skrev Institutionen för mänskliga rättigheter en skrivelse till Justitiedepartementet och uppmanade till en utredning av hur en ny rekryteringsmodell skulle kunna se ut. De anser att dagens modell gör det svårt att säkerställa opartiskhet och oberoende.

”Inte representativ kår”

Dagens Arena har frågat samtliga riksdagspartier om deras syn på systemet. I stort har de flesta av partierna ingen aktiv politik kring frågan utan anser att det fungerar bra, även om alla är öppna för att förbättra det befintliga systemet. Miljöpartiet är det parti som är starkast för en reform av systemet.

– Miljöpartiet anser att det förlegade systemet med politiskt tillsatta nämndemän behöver göras om i grunden. Lekmannadomare i sig är vi positiva till, eftersom det skapar en förankring mellan allmänheten och domstolsväsendet. Vi menar dock att nämndemän bör utses av en opolitisk instans. Som systemet är uppbyggt idag är det uppenbart att domstolsväsendet riskerar att påverkas av partipolitiska agendor. Det är oerhört allvarligt, säger Rasmus Ling, Miljöpartiets rättspolitiska talesperson. 

Han menar att systemet kom till under en tid då fler människor engagerade sig partipolitiskt och att partierna därför speglade befolkningen i högre utsträckning.

– Idag är det tydligt att kåren inte längre är särskilt representativ utifrån befolkningen när det gäller främst ålder och bakgrund, vilket skapar en obalans i systemet, säger Rasmus Ling.

Även Liberalerna anser att nämndemannasystemet bör reformeras. De lyfter problematiken med att det finns nämndemän som inte skiljer på sin partipolitiska tillhörighet och uppdraget.

”För att tydliggöra rågången mellan politik och rättsväsende vill vi göra en översyn av nämndemannasystemet för att minska det politiska inflytandet. Vi vill också tydliggöra nämndemännens funktion genom att de ska finnas i första instans, det vill säga tingsrätt och förvaltningsdomstol. Däremot bör målen i högre instans avgöras av lagfarna domare”, skriver partiet i ett svar till Dagens Arena. 

Homogena nämnder

För en tid sedan skrev Dagens Arena om Hanif Jafari vars överklagande av Migrationsverkets utvisningsbeslut avslogs i Migrationsdomstolen. Rådmannen, alltså den juridiskt utbildade domaren, ansåg att Hanif Jafari hade asylskäl och yrkade på att överklagandet skulle beviljas. De tre nämndemännen röstade emot, och överklagandet avslogs. Nämnden bestod då av tre nämndemän som alla är Sverigedemokrater, något Jafari och hans advokat var kritiska mot. Detta är en problematik även Miljöpartiet lyfter.

– På senare år har flera uppmärksammade fall visat att partipolitiken kan ha påverkat hur nämndemän agerar i våra domstolar. Det har skett över hela den politiska skalan och är, oavsett vilket parti som nominerat en nämndeman, oacceptabelt. Människor ska kunna lita på att domstolsväsendet är fritt och oberoende från politisk påverkan, säger Rasmus Ling. 

Enligt Lars Granath, som är ordförande i nomineringskommittén hos Liberalerna i Solna, stöter man sällan på dessa problem. Att göra urvalet opolitiskt är Liberalerna öppna för, men då är frågan vem som skulle göra det arbetet. 

–  I det jobbet sker en urvalsprocess där jag noga intervjuar och gör en bakgrundskontroll av kandidaterna för att sålla ut de olämpliga. Det ser jag som en bra ordning och om man ska avpolitisera rekryteringen av nämndemän bör man fundera på vem som ska göra denna granskning. Jag släpper aldrig igenom någon som har visat sig olämplig och jag har inte heller gett förnyat förtroende för personer som jag inte tycker att skött uppdraget väl, säger Lars Granath. 

Den moderna rättsstaten

Övriga partier är i stort eniga om att nämndemannasystemet är bra, även om en viss uppdatering kan behövas. Sverigedemokraterna vill att kraven på kompetens och lämplighet ökar, Moderaterna och Socialdemokraterna menar att systemet ständigt behöver ses över. De menar också att det är viktigt att partierna tar sitt ansvar i nomineringsprocessen. Kristdemokraterna anser att det viktiga är att göra det tydligt att uppdraget inte är politiskt kopplat.

Vänsterpartiet och Centerpartiet menar att det är problematiskt.

”Även om de nämndemän som låter sig påverkas av sin politiska ideologi inte är många riskerar förtroendet för rättsväsendet att skadas svårt. För att värna den moderna rättsstaten bör en rekryteringsmodell av nämndemän som inte enbart bygger på politisk tillhörighet utredas”, skriver Centerpartiet.