Klimat Den internationella överenskommelse som ska bromsa flygets påverkan på klimatet får kritik för att vara för svag. »CORSIA har inte ens ambitionen att minska utsläppen«, säger Miljöpartiets EU-politiker.
CORSIA är namnet på det avtal som kallats flygets Parisavtal. Idén är att flygets påverkan på klimatet ska bromas genom överenskommelsen, men redan innan avtalet gick igenom kritiserades den för att varen minska flygtrafiken eller utsläppen.
Beslutet innebär att den internationella flygsektorns utsläpp ska begränsas till 2020 års nivåer. Om utsläppen fortsätter att öka efter år 2020 ska flygbolagen kompensera utsläppen genom att köpa utsläppskrediter inom andra verksamheter. Avtalet inleds också med två frivilliga faser mellan 2021 och 2026.
Inom ramen för systemet betrakta 2020-utsläppen som noll. Men det internationella flyget ökar kraftigt och om hela flygindustrin var ett land skulle de utsläppen, globalt sett, ge flyget en sjunde plats på listan över vilka länder som släpper ut mest.
– Dels ska man inom ramen för systemet betrakta 2020-utsläppen som noll, vilket de inte är. Då menar man att vi i dag flyger på en hållbar nivå, vilket inte är sant över huvud taget. Och sen ska man kompensera för det som överskrider utsläppen efter 2020. Men hur ska man kompensera för det? Vi har ju Parisavtalet som säger att hela världen måste minska sina utsläpp till nära noll. Då kan man fråga sig om det finns någonting kvar att kompensera med – alla utsläpp ska ju redan minska. Men flyget vill inte minska sin del, utan i stället köpa någon annans utsläppsminskningar. Och den matematiken går inte riktigt ihop på längre sikt, säger David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, till tidningen ETC.
Läs mer: Sant och falskt om flygets utsläpp
Miljöpartiets EU-politiker Jakop Dalunde säger till Sveriges Radio att reglerna i avtalet inte gynnar klimatet.
– För det första ska vi komma ihåg att Corsia inte ens har ambitionen att minska utsläppen, de ska få tillåtas öka i flera år framöver. Sedan, på sikt, ska man bromsa ökningen. Det är oerhört svagt.
Ett par länder försöker få igenom att flygbolag som använder fossila bränslen men som har lägre utsläpp än genomsnittet ska gynnas i CORSIA, enligt Jakop Dalunde, som vill att EU-kommissionen säger nej till den regeln.
– Enligt förslaget skulle man kunna räkna olja som ett hållbart bränsle, om vissa produktionsvillkor uppfylls. Alltså exempelvis om ett flygbolag kör på olja som producerats av ett raffinaderi som drivs på förnybar energi. Det tycker vi är helt orimligt, säger Jakop Dalunde till Ekot.
Kritiken kommer även från miljörörelsen, som bland annat lyft kritiken att de flesta hållbarhetskriterier för biobränslen inom Corsia-systemet har tagits bort.
– Förmodligen kommer man nu att göra systemet ännu sämre genom att omdefiniera vissa typer av fossila bränslen som »hållbara«, säger Andrew Murphy, expert på hållbar flygtrafik vid miljöorganisationen Transport & Environment till ETC.
Transport & Environment ställer sig också frågande till hur det ska vara möjligt att klimatkompensera för flygets utsläpp när många av projekten med utsläppskrediter inte ger några faktiska utsläppsminskningar.
– ICAO kunde se till att endast högkvalitativa utsläppsrätter används, men de har inget intresse av det. I stället vill de hålla kvar flygbolagen i systemet genom att garantera en bred, billig lösning, säger Andrew Murphy till ETC.
Över 80 civilrätts- och miljöorganisationer har gått samman i ett upprop för att motsätta sig regelverket kring Corsia som ICAO slutförhandlar om nu.
Natten till måndag kom FN:s klimatpanel med sin specialrapport om effekterna av 1,5 graders uppvärmning och om det överhuvudtaget är möjligt att stanna vid den temperaturökningen.
– Huvudbudskapet är att det fortfarande finns hopp, säger en av rapportens medförfattare Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institute, och medförfattare till ett av rapportens fem kapitel till Ekot.
Men för att världen ska klara 1,5 graders målet så krävs enorma och omedelbara förändringar.
– Det som är klart är att utsläppen av växthusgaser måste minska direkt och även sugas ut från atmosfären och lagras med ny teknik. Det handlar om investeringar och internationella samarbeten vi inte varit med om tidigare, säger Richard Klein till Ekot.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
