Minimilöner närmar sig Sverige

Är frågan om lägstalöner död i Sverige? Dagens Arena ringde runt bland fackförbunden. 

Tyskland kan komma att införa lagstadgade lägstalöner. Det var ett av det socialdemokratiska partiet SPD:s krav för att de skulle gå in i en koalitionsregering med Angela Merkels CDU. Tidigare har den tyska fackföreningsrörelsen gett tanken på lägstalöner kalla handen, men i takt med att de försvagats allt mer, har de förlikat sig med tanken på en statlig reglering.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. Lönebildningen skapas efter en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare.

Men hur ser det ut egentligen, är frågan om minimilöner död? Dagens Arena ringde runt bland de olika fackförbundens avtalssekreterare för att pejla läget.
– Risken med att det finns en nationell lägstalön är att folk ser det som att en av anledningarna till att vara med i facket kan ha försvunnit. Att man inte tycker att det är lika viktigt att organisera sig därför att lagstiftningen redan har satt en nivå på lönen, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalsförhandlare för IF Metall.

– En minimilön eroderar basen för varför man ska vara medlem i ett förbund. Det andra problemet är att det kan påverka lönerna i de befintliga kollektivavtalen så att de pressas ner mot den nivån lägstalönen är satt på, säger Marcel Carlstedt, avtalsförhandlare för Transport.

Däremot har bland annat fackförbundet Transport väckt frågan om en allmängiltigförklarade kollektivavtal.

– Transport har lyft fram frågan om en allmängiltigförklaring av kollektivavtalen, men för IF Metalls del tror inte vi att det är en lösning. Vi menar att vår uppgift är att träffa kollektivavtal och både allmängiltighet och lagstadgade minimilöner är ett ingrepp i den svenska modellen, där parterna förhandlar fram lön, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– I Sverige har vi klassiskt sett varit emot både allmängiltigförklarande av avtal och minimilöner. Vi har trott att vi kan uppbära hela systemet genom att vi tecknar avtal med alla parter. Nu har det ju visat sig att svensk fackföreningsrörelse inte orkar hålla mot de anstormningar som kommer när det gäller social dumpning och lönenedpressning, säger Marcel Carlstedt.

Där är väl Transport ganska hårt ansatta?
– Det stämmer och det är därför vi har tagit upp diskussionen om en allmängiltigförklaring av avtalen.

– Frågan är uppe för diskussion i LO. De andra förstår vilka problem vi har i våra branscher och tycker att allmängiltigförklarande av de avtalen kan vara bra, men de är inte intresserade av det på sina områden, säger Marcel Carlstedt.

Byggnads har en liknande problematik som Transport, men i stället för allmängiltigförklarande av avtal driver de linjen om huvudentreprenörskap.
– Vi tror stenhårt på linjen att uppgörelserna ska göras mellan arbetsmarknadernas parter. Däremot driver vi frågan om huvudentreprenörskap och tror att det skulle hjälpa oss att komma till rätta med de problem vi upplever, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på fackförbundet Byggnads.

Frågan är om diskussionen om lägstalöner kommer bli mer intensiv framöver. Sverige har en historia av hög facklig aktivitet, men storhetstiden är förbi och i dag ligger den fackliga anslutningsgraden på runt 70 procent.
– Svensk fackföreningsrörelse har problem och måste bli bättre på att leverera till våra medlemmar, säger Marcel Carlstedt.

– Jag tror inte att man ska uttrycka det som att det finns en oro, men det finns väl en långsiktig insikt i att i att vi närmar oss en tysk situation. Vi är faktiskt farligt nära att vi inte organiserar mer än 50 procent av de anställda i vissa branscher, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels.

– Jag tror att man kan säga så här att om vår styrka i den meningen starka parter försvagas allt mer och mer så går vi mot att förr eller senare börja rationellt inse att i behöver ha ett annat skydd än det vi kan leverera själva. Då kommer det ju ganska ofelbart att man börjar titta på om lagstiftaren kan göra någonting, säger Per Bardh.

Det finns också en oro för att det tyska beslutet ska sätta press på Sverige.

– När även tyskarna går in på det och vi har modellen i många andra europeiska löner är risken att man via EU börjar trycka på att vi också ska ha lägstalöner. De finns fackförbund runt om i Europa som förordar att vi ska ha en europeisk minimilagstiftning och hoppas att om de får med oss skulle nivån på lönerna åka uppåt, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Det finns alltid med EU-frågorna en risk att de får en smittoeffekt och att det blir mer och mer likriktat regleringsmässigt i EU-systemet. Det vore ju i grunden en rätt felaktig väg att gå eftersom vi ju har en i grunden olika tradition kring fackens organisationsstyrka och arbetsgivarnas organisationsstyrka, säger Per Bardh.