skolan Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) reagerar nu på Dagens Arenas nyhet om en friskola som plockade ut 28 miljoner ur bolaget, samtidigt som skolan hade stora brister. Men ministern ger inga förslag som kan lösa situationen – så länge inte vinster i välfärden begränsas.
– Det här visar på det djupa systemfel som finns i och med att vi tillåter aktörer att plocka ut pengar genom sin verksamhet som har kommit både genom elevpeng och statsbidrag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Kommentaren handlar om Dagens Arenas avslöjande förra veckan om att en friskola i södra Stockholm sedan 2012 plockat ut 28,5 miljoner kronor ur bolaget, i form av vinstutdelningar och koncernbidrag. Samtidigt fick skolan i juni 2017 skarp kritik från Skolinspektionen på flera punkter, bland annat bristande resurser till undervisningen och brister i att ge särskilt stöd till de elever som behöver det.
Parallellt med de stora vinstutdelningarna har skolan de senaste åren tagit emot närmare 600 000 kronor i statsbidrag för att höja kvaliteten, i form av den så kallade Lågstadiesatsningen och inom projektet Samverkan för bästa skola.
Enligt utbildningsministern är det inte möjligt att hindra vinstutdelning parallellt med mottagande av statsbidrag, om inte möjligheten till vinstuttag begränsas i lag. Det är ett argument för att införa vinstbegränsning, enligt Fridolin.
– Jag kan förstå att man tycker att staten bara ska dela ut pengar till kommuner, men då hamnar ideella friskolor i kläm, och det går emot likabehandlingsprincipen i skollagen, säger Gustav Fridolin.
Skollagen anger att olika huvudmän till skolor inte får behandlas olika. Att ställa högre krav på skolor om att redovisa att de verkligen behöver pengarna, och hur de sedan använder dem, är möjligt, men skapar en onödigt stor administrationsbörda för många mindre skolor och kommuner, enligt regeringen.
– När det gäller lågstadiesatsningen så följs det senare upp att man ökat antalet anställda i skolan, säger Gustav Fridolin.
Om så inte har skett kan skolan bli återbetalningsskyldig.
Däremot vägs inga andra kriterier in i bedömningen. Att skolan i övrigt valt att plocka ut stora summor ur bolaget, samtidigt som skolan och undervisningen enligt Skolinspektionen har stora brister, spelar alltså ingen roll.
Samverkan för bästa skola fungerar annorlunda, och där görs en mer omfattande bedömning av vilka behov skolan har. Ofta plockas en utomstående expert in för att hjälpa skolan med förbättringar inom de områden som valts ut.
– Samverkan för bästa skola är ju ett ganska djupt program där man gör en överenskommelse med skolan om vissa insatser, och där skulle Skolverket kunna kräva att skolan själv bidrar med pengar till en sådan här satsning om man kände till skolans ekonomiska förutsättningar, säger Gustav Fridolin.
Kan man då inte göra något för att förhindra att skolor gör stora vinstutdelningar och samtidigt tar emot hundratusentals skolor i statsbidrag – utöver skolpengen? Gustav Fridolin pekar på vissa faktorer som ändå kan göra det svårare för huvudmän att ha den här sortens upplägg
– Skolinspektionen har nu har byggt upp en kompetens att granska den ekonomiska situationen i friskolor som de inte hade förut, säger utbildningsministern.
Nu vill Gustav Fridolin att det ska bli lättare för allmänheten att ta del av informationen om en skolhuvudmans ekonom och hur de väljer att använda sina pengar.
– Om det blir offentligt vilka upplägg man gör tror vi att det kan verka avskräckande för skolorna så att man inte gör så, säger han och syftar på Al-Zahraaskolans upplägg.
Regeringen kommer att lagstifta om en offentlighetsprincip före sommaren. Det kan förbättra insynen i skolbolag, särskilt de som har flera skolor, där det i dag kan vara krånligt att förstå de ekonomiska uppläggen.
– Det är ganska svårt att granska stora bolag i dag. Anledningen till att vi vet mer om det här (Al-Zahraaskolan red.anm) än andra skolor är att bolaget har en skola och inte flera.
När det gäller det faktum att Al-Zahraaskolan innehar ett rivningskontrakt på skolans lokaler som går ut till sommaren, säger utbildningsministern att situationen med dålig framförhållning känns igen även i många kommunala skolor.
– Sedan har man såklart en skyldighet som huvudman att så snart som möjligt kunna meddela sina elever var de ska ta vägen efter sommaren, säger Gustav Fridolin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
