friskolor Utbildningsministern anser att det pågår många ansvarslösa friskoleetableringar, ibland subventionerade, som urholkar kommunala skolors ekonomi och elevunderlag. Hon varnar för det sättet att använda skattepengar.
För en dryg vecka sedan rapporterade SvD om hur Solna kommun lägger ned den kommunala Skytteholmsskolan, samtidigt som man tipsar föräldrar om att de kan ställa sig i kö till den nya filialen av Internationella Engelska skolan som nyss öppnat i kommunen. Föräldrar oroar sig för att det blir för många barn på kvarvarande kommunala skola, och oppositionen menar att den borgerliga majoriteten medvetet »driver på flykten till friskolor«.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill inte kritisera någon enskild kommun, men säger att hon har sett flera liknande exempel på hur etableringar av nya friskolor görs på olika håll i landet. Det sker på ett sätt som riskerar att drabba kommunerna ekonomiskt, säger hon.
– Med den här typen av upplägg, finns en risk att man får lägga ned fungerande kommunala skolor här och nu, men det innebär också en ekonomisk risk på sikt. Om det blir en ökad uppdelning mellan olika skolor, där kommunens skolor har barn med större behov av stöd och barn som kostar mindre att undervisa går i friskolor, kommer kommunen hela tiden tvingas att öka sina kostnader för skolan, säger Anna Ekström.
Det handlar om fall där kommuner erbjuder förmånliga villkor vad gäller lokaler och hyresnivåer för att locka friskolor, men även om exempel där friskolor etablerar sig för att det finns en politisk vilja, snarare än att det finns ett verkligt behov av nya skolplatser. Hon menar att reglerna för att ekonomiskt kunna förenkla för friskolor att etablera sig, och lagparagrafen som medger att beakta intresset av att friskolor får öppna, är tänkta för andra situationer.
– Efter 2015 med många nyanlända elever och dessutom stora barnkullar, fanns ett stort behov av att öppna nya skolor. Paragraferna syftar på att tillgodose en situation med en sådan situation, säger Anna Ekström.
Hon betonar att skolan är en central del i en kommun, och inte kan läggas över på fristående aktörer hur som helst.
– Det som är mitt stora problem är när man lämnar över skolans utveckling till marknaden. Skolan är en otroligt viktig del av hur man bygger upp en kommun; det är en av kärnuppgifterna.
Utbildningsministern säger att hon förstår att det finns en stor resursbrist i kommunerna och att regeringen därför har skjutit till extra pengar för elevhälsa, personal och skollokaler.
– Det är klart att då förväntar jag mig att man använder dem effektivt, och ser till att de går till elevhälsa och undervisning. Då måste man vara försiktig på kommunal nivå när man etablerar nya skolor, så att det inte blir halvtomma platser och övertaliga lärare på befintliga skolor. Det är en svår planering som ska göras, men den ska göras med barnens bästa för ögonen genom att använda pengarna på rätt sätt.
Som Dagens Arena tidigare har berättat får Skolinspektionen särskilt beakta intresset av att friskolor kan etablera sig när de tar ställning till en ansökan om att starta en ny skola. Kommunen ska komma in med ett utlåtande vad gäller elevunderlag, befintliga skolor och ekonomiska och organisatoriska konsekvenser, men kommunen kan inte säga ja eller nej.
Är dagens regelverk för skoletableringar för generöst när det gäller etableringar som ökar elevsegregationen?
– Ja, vi har stora problem med bristande ojämlikhet och segregation i svensk skola och en del av det beror på att reglerna för vem som får driva och hur man får etablera en skola länge har varit alldeles för slappa. Regeringen har därför sett till att införa en ägar- och ledningsprövning, men fortfarande är det svårt för kommunerna att påverka om en friskola vill etablera sig i ett attraktivt läge och på så vis påverka hela den kommunala skolstrukturen, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Socialdemokraterna vill att kommunerna får rätt att säga nej till friskoleetableringar som väntas bidra till segregation.
– Regeringen har tagit emot tre olika statliga utredningar som alla lyft fram behovet av att huvudmän strävar efter att minska skolsegregationen, och förra mandatperioden la regeringen också fram ett sådant förslag i riksdagen, som tyvärr röstades ner, säger Anna Ekström.
Hur ett kommunalt veto skulle påverka de kommuner där det finns en politisk vilja att etablera nya friskolor, trots möjlig segregationsrisk, svarar ministern inte på, men hänvisar till att man kan påverka friskolors möjlighet till expansion på andra sätt. Det finns också en tydlig riksdagsmajoritet som inte vill ändra etableringsreglerna.
– Vi har valt att prioritera att arbeta med de frågor där vi har chans att få framgång i riksdagen, och det är bland annat förslagen i Björn Åstrands utredning om slopade köer och ett ersättningssystem som inte överkompenserar friskolor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
