höstbudget Regeringen lägger 100 miljarder i höstbudgeten på åtgärder för att stimulera ekonomin och skapa jobb till följd av coronakrisen. Under hösten väntar ökande arbetslöshet som tros ligga kvar på höga nivåer nästa år.
Regeringens bedömning är att läget i ekonomin är något ljusare nu, än prognosen som gjordes i april-maj. Men arbetslösheten väntas ändå växa under hösten, och bli 9 procent i år. Nästa år spås arbetslösheten ytterligare öka något, till 9,5 procent.
Arbetskraftsdeltagandet, det vill säga antalet i befolkningen som arbetar eller aktivt söker jobb, bedöms sjunka i höst, och framför allt är det kvinnor som tros lämna arbetskraften.
BNP-fallet beräknas till 4,6 procent sett till hela 2020, vilket är något mer optimistiskt än prognosen som regeringen gjorde i juni.
– Bedömningen är att under slutet av 2021 kommer BNP återhämta sig till den nivån den låg på innan krisen, sa finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff om det ekonomiska läget på torsdagen.
Statsskulden väntas öka till nästan 43 procent i år, jämfört med 35 procent förra året. Men 2021 är bedömningen att statsskulden inte kommer att öka ytterligare.
Regeringen utlovar nu en ”återstartsbudget” på 100 miljarder kronor för 2021, en storlek som Magdalena Andersson kallar ”historisk”. Det handlar om pengar som till mesta del är hittills ointecknade, enligt ministern. Inom summan ryms dock redan utlovade reformer som skattesänkningar, inom ramen för en grön skatteväxling, samt ett pensionstillägg.
På frågan om varför summan är just 100 miljarder sa finansministern att det inte är någon siffra som med säkerhet motsvarar behovet. Eftersom pengarna ändå kommer lånas upp och innebära att statens vanliga finanspolitiska ramverk och överskottsmål sätts ur spel, finns det inget som hindrar dem från att låna mer pengar.
– Nej, men vi ska veta att framtida generationer behöver betala tillbaka pengarna och betala ränta på dem. Pengarna ska dessutom kunna komma till nytta för att skapa jobb, sa Magdalena Andersson.
På frågan om hur lång tid det skulle ta att betala tillbaka den nivå av statsskulden som nu ökar, sa ministern att det beror på hur länge man behöver bedriva stimulanspolitik, vilket troligen är minst ett par år till.
– Vad vi lärde oss efter finanskrisen var att man inte bör strama åt för snart. Men det är klart att även under 2022 och även kanske delvis 2023 kommer det finnas behov av en kraftig stimulanspolitik. Samtidigt ska vi inte låna pengar i onödan heller.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
