lärarlöner Stockholms stad vill satsa 13 miljoner kronor i ett pilotprojekt för att höja lönerna rejält i några få utsatta skolor. Lärarrepresentanter i Stockholm är positiva, men varnar för att satsningen kan vara för liten och kortvarig.
Regeringens budgetsatsning på att minska ojämlikheten mellan skolor med sex miljarder fram till 2020 kommer att ge 400 miljoner till Stockholms stad nästa år. Pengarna kommer att fördelas mellan sexton skolor med låg socioekonomisk status.
Utöver det meddelade kommunpolitikerna i veckan att 13 miljoner kronor ska gå till en specialsatsning på höjda löner i ett år till tre-fyra utvalda Stockholmsskolor. Lönehöjningarna kommer att ligga på 5 000-7 000 kronor i månaden och ska gälla all befintlig personal på skolan, även de som nyrekryteras under perioden.
Enligt skolborgarrådet Olle Burell (S) är projektet ett test för att se om politikernas teori om att höjda löner kan förbättra skolresultaten på skolor med svåra förutsättningar håller.
– Jag tror vi kommer att se ganska snart om satsningen fungerar, beroende på om det är fler lärare som söker sig till de här skolorna, säger Olle Burell.
I dag är det ofta svårt att rekrytera och behålla lärare på utsatta skolor, något som också Lärarförbundet i Stockholm är bekant med.
– Vi har ju sett länge att det ofta bara är en eller få behöriga lärare som söker tjänster på mer utsatta skolor. Man får ta de som söker helt enkelt och så ska det inte behöva vara, säger Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundets Stockholmsavdelning.
Därför välkomnar han satsningen på höjda löner på utvalda skolor.
– Om man ska rikta lite kritik kring de här pengarna kan man säga att ett års pilotprojekt på väldigt få skolor kanske är väl kort tid för att kunna utvärdera och se om det får den effekt man hoppas, säger Johan Törnroth.
Vi har ju sett länge att det ofta bara är en eller få behöriga lärare som söker tjänster på mer utsatta skolor.
Även Ragnar Sjölander, ordförande för Lärarnas riksförbund i Stockholm välkomnar satsningen på höjda lärarlöner, men tycker att betydligt fler skolor borde omfattas.
– Men pengar är inte allt – det måste kombineras med att skolorna gör lärartjänster som möjliggör att göra ett bra jobb. Man kan inte ha för mycket undervisningstid i veckan, för man behöver hinna planera och arbetsmiljön måste vara bra, säger han.
Han påpekar också att många av Stockholms mest utsatta skolor redan har en hög personaltäthet, även om det inte alltid är behöriga lärare. Det är ofta möjligt tack vare att eleverna har en betydligt högre skolpeng på grund av den socioekonomiska fördelningen.
– Vi har tyckt att pengarna ska gå till att anställa erfarna och legitimerade lärare. Nu verkar det ha anställts många elevassistenter, eller resurspedagoger som det ibland heter, säger Ragnar Sjölander.
Även Johan Törnroth från Lärarförbundet tycker att det går att ifrågasätta om pengarna som omfördelas inom kommunen till mer utsatta skolor verkligen gör nytta. Han nämner att stadsrevisionen tidigare kritiserat staden för att de extra pengarna till vissa skolor inte har gett tillräckligt resultat per elev.
Det tycks som om ökad lärartäthet ger bättre effekt än att anställa fler elevassistenter.
– Problemet är att det nog inte är någon som riktigt kan svara på hur de pengarna används. Resurser spelar ju roll, absolut, men man måste veta hur man ska använda sig av dem på bästa sätt. Där tror jag de 13 miljonerna till lärarlöner kan spela mest roll, säger Johan Törnroth.
Men skolborgarrådet Olle Burell (S) säger att utvärderingen av hur den socioekonomiska omfördelningen av pengar mellan skolor fungerar har förbättrats, och att kommunen analyserar vilka olika sätt att använda pengarna som fungerar.
– Vi har sett att tre insatser kan kopplas till förbättrade skolresultat hos eleverna; ökad lärartäthet, förbättrad elevhälsa med skolkurator och skolsköterska på plats och en skolledning som är närvarande och aktiv, säger Olle Burell.
Han håller med lärarfacken om att det finns »förbättringspotential« i hur de extra pengarna till utsatta skolor används i dag.
– Det tycks som om ökad lärartäthet ger bättre effekt än att anställa fler elevassistenter, säger han.
Maja Karlsson, förstelärare på F-6-skolan Kvarnbyskolan i Rinkeby tycker att hennes arbetsplats har använt den omfördelade skolpengen på rätt sätt.
– Där jag jobbar är vi två lärare i varje klass, vilket ger en väldigt bra arbetssituation. Det gör att folk stannar kvar på sitt jobb och det gör det lättare att rekrytera, säger Maja Karlsson.
Där jag jobbar är vi två lärare i varje klass. Det gör att folk stannar kvar på sitt jobb och det gör det lättare att rekrytera.
När det gäller den riktade satsningen på 13 miljoner säger hon att det alltid är bra när lärare får högre löner, men att det finns en risk att lärare söker sig till de här skolorna tillfälligt och lämnar när det extra lönetillskottet upphör.
– Bristande kontinuitet är inte bra för eleverna, säger Maja Karlsson.
Skolborgarrådet Olle Burell öppnar dock för att de ökade lönenivåerna kan komma att bestå längre än ett år, om satsningen visar sig lyckade.
Varken Olle Burell eller lärarrepresentanterna som Dagens Arena talat med tror att omfördelning av pengar kan göra hela jobbet för att råda bot på skillnader i skolresultat kopplade till socioekonomiska faktorer. Där behövs exempelvis nya regler när det gäller intag till skolor, tycker flera av dem.
– Jag tror att de här extra satsningarna är ett nödvändigt ont. För den största faktorn för elevers lärande har ju att göra med klass och föräldrars utbildningsbakgrund, det ger ett försprång att kunna svenska och att läsa när man börjar skolan, säger Maja Karlsson på Kvarnbyskolan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
