Striden om välfärden Flera företag hävdar att de kommer tvingas gå i konkurs med regeringens förslag om vinster i välfärden. Men en granskning från SVT Nyheter visar att det inte nödvändigtvis stämmer.
Regerings förslag, som bygger på Ilmar Reepalus utredning, begränsar vinstsyftande välfärdsföretags vinst till 7 procent av operativt kapital – fastigheter, maskiner och liknande. Rörelsemarginalerna, eller vinst som det ofta kallas, beräknas bli låga eftersom välfärdsföretag ofta har ett lågt operativt kapital.
Operativt kapital är tillgångar så som fastigheter och maskiner, men inte personal.
Så många som var fjärde privat välfärdsföretag har till och med negativt operativt kapital och skulle alltså behöva gå back. För att komma runt den problematiken föreslår regeringen en tillåten lägsta vinst, oavsett operativt kapital, ett basbelopp på 45 500 kronor (justeras upp i takt med inflationen).
Tillfälliga kostnadsökningar kan balanseras med en så kallad »treårsregel« som gör att förluster ett år kan kvittas mot högre vinster inom tre år.
Läs mer: Striden om rörelsemarginal och operativt kapital
Det är framförallt treårsregeln som många företag missat att ta med i sina beräkningar när de presenterar effekterna av regeringens förslag.
SVT Nyheter har granskat den räknesnurra som Svenskt Näringsliv erbjuder företag att använda för att se hur förslaget skulle påverka verksamheten. Räknesnurran fick kritik för att den inte inkluderade tre årsregeln i beräkningen.
Magitaskolan, Nova omsorg är två företag som använde sig av snurran – och skickade in siffrorna som remissvar. SVT fann att Magitaskolan hävdade att skolföretaget, enligt utredningsförslaget, bara fick göra vinst på högst 15 000 per år. Nova omsorg ansågs sig tvingade att säga upp alla medarbetare eller gå i konkurs om man inte kunde ha en vinst i nivå med den 2016 – 250 000.
Men eftersom båda företagen tidigare gjort förluster hade de haft rätt till stora vinster, även med Reepalus förslag, skriver SVT.
Hälsans vårdcentral i stockholmsförorten Tensta gjorde 2016 en vinst på 432 000, men får enligt beräkningar gjorda med Svenskt Näringslivs kalkyl ha max 14 000 i vinst. Men även Hälsans vårdcentral hade förluster i miljonklassen vid uppbyggnaden och har därför med god marginal rätt till sin vinst på 430 000 med utredningsförslagets regler.
Utredningsförslaget tillåter företagen ovan att ha kvar de vinstnivåer man haft, för att täcka tidigare förluster.
Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne medger till SVT Nyheter att företagen hade fått ett annat resultat om de räknat med flera år, men försvarade ändå räknesnurran med att den »ger en ögonblicksbild« och att beräkningarna »stämmer för det aktuella året«.
Anders Molin, ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv, skriver i en kommentar på Svenskt Näringslivs hemsida att om räknesnurran krävt att företagen skulle ha fyllt i de senaste fyra årens bokslut, hade snurran verkligen kunnat bli missvisande.
»Några företag hade kanske haft tidigare förluster som hade dragit upp deras tillåtna rörelseresultat. Därmed skulle Svenskt Näringsliv ha invaggat dem i någon slags falsk trygghet. För om och när förslaget genomförs är det långtifrån säkert att de får tillgodoräkna sig just de åren.«
Läs mer: Ideologin och historien bakom vinster i välfärden
Kvalitetskrav och hotet om nedläggning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
