Ulf Kristersson ska återigen få ut människor på arbetsmarknaden genom sänkta bidrag.
Torsdagen under almedalsveckan bjöd på Moderaternas ekonomiska seminarium.
Med hjälp av avgående ordförande för finanspolitiska rådet John Hassler, Nordeas chefsekonom Annika Winsth, ordförande för tillitsdelegationen Laura Hartman och nationalekonomen Lena Lindahl ville Moderaterna måla upp en bild av världens ekonomiska problem och Sveriges framtid för att möta den.
Brexit, lägre global tillväxt och svagt politiskt ledarskap var några av de internationella utmaningar som de inbjudna gästerna tog upp.
En av Sveriges största utmaningar var det enligt Moderaternas ekonomiska talesperson Ulf Kristersson att en miljon människor snart riskerar att befinna sig i utanförskap.
För att vända utanförskapstrenden presenterade Kristersson ett nytt åtgärdsförslag – ett tak på bidrag för dem som uppbär försörjningsstöd och etableringsersättning med anledning av arbetslöshet. Genom att sänka bidragen blir det en större inkomstskillnad om bidragstagaren i stället börjar arbeta. På så sätt ska människor få incitament att arbeta i stället för att uppbära försörjningsstöd. För den svenskaste av värderingar är ju en vilja att göra rätt för sig, menar Moderaterna.
Med anledning av Kristerssons föslag lyfte Laura Hartman en ytterst relevant diskussion under seminiariet: Hälsoklyftorna ökar. Barn till socioekonomiskt utsatta föräldrar får negativa hälsoeffekter som sträcker sig genom hela livet. Det visar till exempel SNS-rapporten Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och hälsa.
Låginkomsttagares barn har mätbart sämre hälsa än barn till välutbildade höginkomsttagare. Barn vars föräldrar uppbär försörjningsstöd löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn, vilket motsvarar näst 24 fler barn 100 000. Det har även en 40 procents högre risk att bli inskrivna på sjukhus och nästan tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.
Hälsoskillnaderna har bäring på skolresultaten och barnen ärver ofta sina föräldrars bidragsberoende, särskilt de barn som drabbats av ohälsa som barn. Moderaternas förslag kan alltså få långsiktiga hälsoeffekter men även bidra till att upprätthålla bidragsberoende i generationer.
Den som har förmågan att arbeta ska också arbeta. Det är en inställning som få ställer sig emot.Men när det pratas om barnfattigdom glöms det ofta bort att det inte är barnen som är fattiga, utan föräldrarna som har en mycket låg inkomst. Förslag för att öka incitamenten för att arbeta måste även ses i perspektivet hur de slår mot de mest försvarslösa – barnen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
