Mödradödligheten högre bland utlandsfödda

Utlandsfödda löper avsevärt högre risk för att dö i samband med graviditet eller förlossning jämfört med svenskfödda kvinnor. Det visar en ny avhandling av Annika Esscher, doktorand vid Uppsala universitet.

– Det finns ett samband mellan den högre risken för mödradöd och kommunikationsproblem, säger Annika Esscher till Dagens Arena.

Till vardags arbetar Annika Esscher som specialist i gynekologi och obstetrik och är avdelningsläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset. I sin doktorsavhandling vid Uppsala universitets institution för kvinnors och barns hälsa har hon studerat mödradödsfall som inträffat i Sverige under åren 1988 till 2010. Under perioden avled sammanlagt 123 kvinnor i samband med sin graviditet eller förlossning.

– Det är ungefär sex kvinnor som dör varje år i Sverige, och det är mellan sex och sju gånger högre risk för utlandsfödda kvinnor, säger Annika Esscher.

Varför utlandsfödda kvinnor från framför allt låginkomstländer löper högre risk för mödradödlighet vet man inte helt säkert. Men i sin undersökning har Annika Esscher tittat på så kallade suboptimala faktorer i vården, det vill säga incidenter som hänt längs vägen till kvinnornas död. De pekar på att språkförbistringar kan spela en stor roll.

– De suboptimala faktorerna hände på flera olika nivåer, varav den första nivån handlar om när kvinnan söker vård och hur hon har följt de rekommendationer som hon har fått. Vi tror att detta kan bero på att kvinnorna bär med sig erfarenheter från vården i sina ursprungsländer och att det kan påverka deras sätt att söka vård, säger Annika Esscher.

En annan faktor som avhandlingen visar på är att kvinnorna inte har använt tolk på ett adekvat sätt.

– Även om kvinnan och vårdpersonalen träffas når de inte varandra på grund av språkbarriärer, säger Annika Esscher.

En tredje faktor som kan spela in när kvinnor dör i barnsäng är att de har råkat ut för olika händelser i vården.

– Det handlar om att man ställer fel diagnos eller börjar med behandlingen för sent. Det här är ofta väldigt komplicerade fall. Vi såg att de var vanligare bland de utlandsfödda.

I dag ger förvaltningslagen alla som inte behärskar svenska rätt till tolk i sjukvården. Visar din avhandling att den lagen inte fungerar tillräckligt bra i praktiken?

–  Jag tror att det finns en omedvetenhet om den och att man nöjer sig med att låta anhöriga tolka, eller att kvinnan talar en otillräcklig svenska.

Vad kan sjukvården vidta för åtgärder för att uppnå en mer jämlik mödravård?

– Jag hoppas att min studie bidrar till en större medvetenhetsnivå och att den sprids till barnmorskor och läkare i Sverige. Min förhoppning är att den ska bidra till att förbättra vården på individnivå.