Frihandelsavtalet Ceta har mött mycket mindre motstånd i Sverige än i många andra EU-länder. V är enda partiet som röstar nej i riksdagen i dag. MP är till skillnad från sina europeiska systerpartier överlag positiva.
När frihandelsavtalet mellan Kanada och EU, CETA, kommer upp till debatt och omröstning i riksdagen i dag har två av Miljöpartiets riksdagsledamöter – Annika Lillemets och Carl Schlyter – bekräftat att de kommer att rösta nej. En tredje, Jabar Amin, står bakom en motion med Lillemets och Schlyter om att skjuta upp beslut om avtalet, men Dagens Arena har inte fått bekräftat hur han tänker rösta. Övriga delar av MP:s riksdagsledamöter förmodas säga ja till avtalet.
I många EU-länder har de gröna partierna hört till avtalets starkaste kritiker, tillsammans med miljöorganisationer och fackförbund. I Sverige är de fackliga centralorganisationerna nu positiva, och även Miljöpartiet stöder avtalet.
– Hela partiet har kritiska synpunkter på delar av avtalet, men det handlar mer om hur man väcker kritik, säger Jonas Eriksson, gruppledare i riksdagen för MP.
Att Miljöpartiet trots kritik på vissa punkter ändå valt att ställa sig bakom Ceta förklarar Jonas Eriksson så här:
– I Sverige har vi en tradition av att vara väldigt positiva till frihandel, och en riksdagsmajoritet ställer sig bakom förslaget. Då kan man välja att antingen vara med och försöka göra det så bra som möjligt, eller så ställer man sig utanför utan reell möjlighet att påverka. Vi har varit med och varit effektiva i arbetet inom regeringen, och bland annat sett till att få fördjupade analyser om miljökonsekvenser, säger Jonas Eriksson.
Våra handlingsutrymmen skiljer sig åt mellan Sverige och i EU-parlamentet.
Han syftar på att Kommerskollegiums första utredning om Ceta som gjordes på regeringens uppdrag upplevdes som för »för tunn« av MP varpå de fick igenom att samma myndighet skulle göra en fördjupad utredning av avtalet (Dagens Arena har tidigare berättat om den kritik som fanns mot Kommerskollegiums första utredning, och mot att vissa inte anser att de är en neutral part).
– Det som har väckt mest kritik är oron för möjligheten för företag att stämma stater för att de inför skärpt miljölagstiftning, kommunaliserar en verksamhet eller förändrar driftsförhållanden, säger Jonas Eriksson.
– Vi har fört fram det vi är oroliga för till regeringen och vi hade inte kunnat få igenom de kraven om vi hade sagt nej från början. Om vi hade övertygat regeringen att säga nej till Ceta hade det blivit ett ja i riksdagen ändå utan våra förändringar, säger Jonas Eriksson.
Att gröna partier i övriga EU intagit en mycket mer öppet kritisk hållning till Ceta och andra handelsavtal tror han också har att göra med att de, till skillnad från MP, inte sitter i regeringsställning.
– Det är klart att ett regeringsparti debatterar mindre mot sin samarbetspartner externt. I EU-parlamentet har man ingen regering så där använder vårt parti det utrymme som finns för att påverka handelsavtalet. Våra handlingsutrymmen skiljer sig åt mellan Sverige och i EU-parlamentet, säger Jonas Eriksson.
Carl Schlyter, som tillsammans med två andra MP-ledamöter lämnat en motion där de vill att beslutet om Ceta ska skjutas upp och att konsekvenserna av avtalet ska utredas mer, håller inte med.
– Det finns fler inom MP som är kritiska, men som säger ja. Sedan har vi kongressbeslut om att inte godkänna avtal som innehåller ISDS-liknande klausuler. Varför gör man då det här? Därför att man sitter i regering, tror jag, säger han.
»Ceta försvagar demokratin, det flyttar ännu mer makt till de redan mäktiga transnationella koncernerna«, skriver Annika Lillemets i ett sms till Dagens Arena som svar på varför hon röstar nej till avtalet i riksdagen.
Carl Schlyter befarar också att Ceta kommer att avskräcka länder från att skärpa lagar och regler på miljöområdet, av rädsla för att bli stämda. Och även i de fall man kommer att driva skärpta miljökrav i olika verksamheter kommer det att lägga en tung administrativ börda på till exempel kommuner och landsting, som nu måste förhålla sig till Ceta när de ändrar regler.
– Om en kommun vill införa giftfria förskolor måste de se till att de lever upp till Ceta. Och hur många kommuner har en expert på internationell handel?
Det är bara fluff-fluff. De enda sanktionsmöjligheterna inom Ceta är på företagssidan.
Att ett kapitel skrivits in i Ceta som handlar om skydd av arbetstagares rättigheter uppskattas av facken, men enligt Carl Schlyter har det ingen rättslig tyngd.
– Det är bara fluff-fluff. De enda sanktionsmöjligheterna inom Ceta är på företagssidan, säger Carl Schlyter.
Jonas Eriksson instämmer i att kapitlet om arbetarskydd och respekt för ILO-konventioner och miljöregler inte kommer med några möjligheter för sanktioner om det sker brott mot reglerna.
– Nej, det finns inga påföljder i avtalet om man bryter mot det här. Från MP:s sida vill vi gå vidare. Det finns diskussioner både inom EU och FN om att inrätta förfaranden där man kan stämma företag för brott mot mänskliga rättigheter och miljöbrott. Den gröna gruppen driver det i EU-parlamentet, säger Jonas Eriksson.
Varför tycker du att Ceta är bättre än andra handelsavtal?
– Det får väl också historien utvisa. Just därför att vi i MP alltid drivit att handelsavtal inte bara ska handla om handel, utan att de ska värna andra viktiga värden som miljöaspekter och mänskliga rättigheter. Nu berörs flera av de här områdena i det här handelsavtalet så för min personliga del känner jag att »titta, nu börjar man i alla fall prata om de här frågorna som vi har drivit«, säger han.
Vice statsminister Isabella Lövin (MP) vill inte kommentera Ceta-avtalet utan hänvisar till regeringens ansvariga statsråd, EU- och handelsminister Ann Linde (S).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
