enkät Nej till marknadshyror och ja till att stärka hyresgästers inflytande vid större renoveringar. Det är några av delarna i Miljöpartiets bostadspolitiska program, som också föreslår ett mer klimatsmart Rot-avdrag.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Miljöpartiet verkar för att finansiering av nya bostäder ska fortsätta med syfte att minska bostadsbristen för människor med lägre inkomster. Exempel på reformer är: gynnat grönt bosparande, statliga lånegarantier på svaga marknader, bostadsbidrag, statliga investeringsstöd till hyresrätter och stöd till kommuner ger en tryggare bostadsmarknad.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Bostadsbyggandet styrs på olika sätt från olika nivåer. Miljöpartiet har beslutat om ett bostadspolitiskt mål att under åren 2019 till 2025 ska minst 450 000 nya bostäder skapas. Detta för att aktivt verka för att minska den bostadsbrist som finns i Sverige, framförallt för människor med lägre inkomster. Miljöpartiet vill också verka för en skärpning av bostadsförsörjningslagen så att alla kommuner bidrar till att det finns bostäder för olika grupper.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Miljöpartiet anser inte att införandet av marknadshyror kommer att vara lösningen på bostadsbristen. På en marknad där det råder brist på varan som efterfrågas, i det här fallet brist på bostäder, så är risken överhängande att en friare hyressättning skulle medföra höjda hyror. Det i sin tur kan leda till ökad segregation och ökad bostadsbrist för de som redan har det svårt att betala högre hyror.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Socialt hållbara städer och samhällen har förmågan att bryta utanförskap och minska segregationen. Miljöpartiet vill verka för en svensk modell för bostadssociala insatser i kombination med exempelvis samhällsplanering som säkerställer ett samhälle som upprätthåller en generell och jämställd välfärd, som kan lösa sociala problem. Miljöpartiet tror inte att s k social housing-koncept från andra länder ensidigt kan appliceras i Sverige som en lösning.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Priset på byggande, och hyror i nyproduktion kan påverkas av alla inblandade; Kommunen genom sina prioriteringar, sin markanvisning, sina detaljplaner exempelvis. Byggbolagen kan påverka priset genom upphandlingar, kvalitetsval, tidsplaner mm. Staten kan bidra genom förenklingar i regelverk, tydlighet i processer och stöd som exempelvis investeringsstödet. Genom en bred och långsiktig politisk uppgörelse på nationell nivå om en tydlig bostadspolitisk inriktning och finansiering, kan branschen få tydlig och mer långsiktig horisont. Till sist blir det alltid den enskilde hyresgästen, bostadsrättsinnehavaren eller villaägaren som får betala för sin bostad.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Miljöpartiet anser att allmännyttan har en viktig roll i framtiden. Allmännyttans roll ska vara att bygga och förvalta bostäder för alla. Vi behöver stärka allmännyttan och se till att kommunen använder allmännyttan som ett verktyg för att bidra till den socialt- och ekologiskt hållbara samhällsutvecklingen.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Miljöpartiet tycker i grunden att nuvarande hyressättningssystemet där parterna förhandlar är bra, men det finns alltid problem och behov av förbättringar. Det pågår ett arbete med att i samverkan med parterna ta fram förslag på hur nuvarande hyressättningssystem kan förbättras, där vill bl. a Miljöpartiet stärka hyresgästernas rättigheter vi renoveringar genom större delaktighet i processen.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Miljöpartiet har nyligen beslutat om en bostadspolitisk inriktning för att öka det hållbara bostadsbyggandet och låta alla människor ha möjlighet att bo och utvecklas i hela landet. Där finns en rad förslag som att behålla och utveckla det statliga investeringsstödet, trappa ner räntebidraget som en åtgärd för att öka rörligheten och skapa bättre nyttjande av det befintliga beståndet, statliga lånegarantier till svaga marknader osv.
Miljöpartiet har inget förslag om att slopa fastighetsskatten, men är positiva till förändringar som främjar rörlighet på bostadsmarknaden och därför är det exempelvis bra att regeringen förbättrat möjligheterna att göra uppskov på reavinstbeskattningen. Miljöpartiet vill sen en bred politisk överenskommelse inom det bostadspolitiska området, där olika typer av skatter kopplat till boende och rörlighet på bostadsmarknaden kan komma att ingå.
Miljöpartiet anser att ROT-avdraget behöver reformeras, det är inte rimligt att skattemedel används för att subventionera att personer river ut fullt fungerande kök. Miljöpartiet vill ha ett mer klimatsmart ROT-avdrag som även omfattar hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar. Miljöpartiet har denna mandatperioden i regering infört REP-avdrag och sänkt momsen på reparationer och vill införa ett HYBER-avdrag (hyra-begagnat-reparation).
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Såväl bostadspriser som hushållens skulder är på historiskt höga nivåer. Skulderna har under en längre tid växt snabbare än Sveriges ekonomi och hushållens inkomster. Miljöpartiet anser att det är viktigt att hushållens skuldsättning minskar, inte minst i ljuset av att Riksbanken förbereder en räntehöjning. Det nyligen av Finansinspektionen införda amorteringskravet ska ses i ljuset av detta. Miljöpartiet instämmer i det rimliga i att man betalar av/amorterar på sina skulder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
