Budget 2019 Färre ska betala höga marginalskatter, värnskatten ska avskaffas och jobbskatteavdraget ska utökas, föreslår Moderaterna i sin budgetmotion.
Moderaterna lägger fram en budgetproposition och presenterar innehållet på DN Debatt. Partiledaren Ulf Kristersson och ekonomiskpolitiske talespersonen Elisabeth Svantesson skriver att de vill »bryta vänstervridningen av politiken« och att viktiga beslut inte kan vänta: »Sverige har en övergångsregering, men ingen övergångsriksdag«.
I fokus för budgetmotionen ligger bland annat reformer för jobb och tillväxt: Utökat jobbskatteavdrag, tredubblat RUT-avdrag och sänkta marginalskatter.
Försvarsinvesteringarna föreslås trappas upp till 2 procent av BNP. Sammanlagt vill partiet satsa 18 miljarder kronor på försvaret under 2019 – 2021. Även polismyndigheten förstärks med mål att öka antalet polisanställda med 10 000 personer till 2024.
För 2019 vill Moderaterna öka resurserna till välfärden med 5 miljarder. Sveriges kommuner och landsting får pengarna – men efter 2019 villkoras pengarna. Kristersson och Svantesson skriver: »så att alla kommuner använder pengarna effektivt och arbetar för minskade bidragskostnader och bättre integration«.
Vidare vill Moderaterna stoppa den rödgröna regeringens dieselskattehöjning på lantbruket och att den den tillfälliga migrationslagen förlängs.
»Moderaternas budgetmotion förverkligar den borgerliga politik som kan ge Sverige en ny riktning«, avslutar de på debattsidan.
Sedan tidigare har Sverigedemokraterna lagt fram ett eget budgetförslag. De har även öppnat för att rösta på Moderaternas förslag om deras egna budget röstas ner.
Socialdemokraterna lägger inte fram en egen budget och hoppas att Centerpartiet och Liberalerna väljer att rösta på övergångsbudgeten.
Läs mer: S lägger inte fram eget budgetförslag
Läs mer: SD öppnar för att rösta för en M-budget
Under fredagen är sista dagen för riksdagspartierna att lämna in en egen budget för omröstning i riksdagen den 12 december.
Då röstar riksdagen om ramarna för den budgeten som kommer styra.
För att beräkna hur mycket pengar staten kommer att ha till sitt förfogande måste politikerna rösta om vilka skatter och avgifter som ska gälla för nästa år.
Processen att nå fram till de rambeslut som bestämmer hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, eller utgiftsområden, börjar alltså den 12 december, men under dagarna som följer ska riksdagens utskott (exempelvis skatteutskottet, socialutskottet etc) i ett andra steg bestämma vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. Hela den processen ska vara klar den 21 december.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
