Myndighet mot segregation skrotas

Nyhet Den högerbudget som antagits av riksdagen innebär nedläggning av Delmos, den samordnande myndigheten för arbetet mot segregation. 

Redan 2018 var det nära att Delegationen mot segregation, Delmos, skulle avvecklas. Då hade Moderaternas och Kristdemokraternas budget, likt nu, klubbats igenom. Men myndigheten räddades då av Januariavtalet. Direktören för Delmos, Anders Kessling, ser nu en liknande oviss framtid:

–  Jag kan bara konstatera att det nu finns en ekonomisk vårproposition och ett val emellan tiden för det här beslutet och vår nedläggning, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt jobbigt att vara utsatt för, eller påverkad av, den här ryckigheten. Vårt grundläggande budskap, vad gäller arbetet mot segregation, är att det behövs långsiktighet och uthållighet. Det här är inga bra förutsättningar för att driva verksamheten, vilket frågan förtjänar.

Delmos är ansvariga för statsbidrag till kommuner, regioner och aktörers arbete mot segregation. Men även att utveckla verktyg som kan bidra till större kunskap kring frågan. Vid 2023 ska deras verksamhet alltså avverkas, enligt den fastställda budgeten som lades av M, KD och SD.

Sverigedemokraterna skriver i sin budgetmotion att man vill minska segregationen men att ”Delar av Sveriges generösa välfärdspolitik har blivit en segregationsfälla”. Även Ulf Kristersson (M) tillstyrker Sverigedemokraternas resonemang och utvecklade nyligen i Dagens Nyheter varför myndigheten ska läggas ner:

– Segregation handlar om att människor inte jobbar eller inte lär sig svenska språket och lever på bidrag. Det handlar inte om vilka myndigheter som finns. Det är för mycket projekt och olika småsaker i stället för fundamenta, som att minska invandringen.

Men Anders Kessling anser att statsbidragen bara utgör en liten del av myndighetens uppdrag.

– Det man kan notera är att vi ger pengar till kommuner och regioners verksamhet för att motverka segregation. Och en annan andel av de här pengarna går till civilsamhällesorganisationer. Det är ofta bara ena och den mindre delen av bidraget som kritiseras, säger Anders Kessling och fortsätter:

– Vår bedömning är att vi har åstadkommit bra saker. Och jag önskar att man tittar närmare på det. Och att vi fick en diskussion i sakfrågan om vi har gjort nytta och vad vi har åstadkommit. Sen inväntar vi ytterligare besked om vad det innebär för verksamheten 2022. Fram tills vi får de beskeden så jobbar vi utifrån de uppdrag vi har helt enkelt.

Ett verktyg som riskerar att försvinna är Delmos nylanserade Segregationsbarometer. Den kartlägger segregationens utveckling över tid. Enligt analytiker Ulrika Gustafsson på Delmos har barometern varit uppskattad bland kommuner, regioner och journalister:

– Många har använt det på olika sätt, lokala politiker och tjänstepersoner har använt det som inspiration när de går tillbaka till sina egna datakällor. Men ibland har vissa använt det rakt av i sin verksamhet och gentemot politiken. Man kan faktiskt se resultaten av sina insatser. Olika kommuner har också olika förutsättningar. Småkommuner har inte alltid möjlighet att själva beställa in registerbaserad statistik eller analyskapacitet.

Anders Kessling tror att behovet av barometern inte kommer försvinna. Även om myndigheten gör det.

– Det vi ser är att segregationen är ett stort problem i samhället. Och att det vi har gjort och tagit fram, som exempel Segregationsbarometern, är ett stöd i kommuners, regioners och andras arbete för att minska segregationen. Behovet av de här verktygen och stöden finns fortsatt kvar, det kan man konstatera.