VÄLFÄRDSBROTT Både Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan är emot att ta ett större ansvar för att utreda brott inom välfärden. »Det är polisens ansvar att utreda brott « säger Försäkringskassans generaldirektör.
I början av maj presenterade regeringens utredare Lars-Erik Lövdén en rad förslag för att bekämpa den växande ekonomiska brottsligheten som sker mot välfärdssystemen. Det handlar exempelvis om användning av falska identiteter, och fusk med rut- och rotavdrag och ersättningar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Förra veckan var sista remissdag för att svara på förslagen och två av de myndigheter som berörs mest av utredarens förslag är Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan.
Utredningen föreslog att Ekobrottsmyndigheten skulle få ett utökat ansvar för att utreda brott mot välfärdssystemen, i kombination med att myndigheten skulle få medel att nyanställa personal. Försäkringskassan föreslogs å sin sida att få i uppdrag att inrätta en ny enhet som kan fatta beslut om att inleda och leda förundersökning om brott enligt bidragsbrottslagen.
Men bägge myndigheterna är kritiska mot det utökade uppdraget i sina remissvar.
– Att utreda brott är och ska vara polisens arbete. Att Polismyndigheten i dag inte klarar att utreda tillräckligt många brott är inte ett skäl för att flytta över verksamheten till en annan myndighet, säger Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler i ett uttalande på myndighetens hemsida.
Att den nya enheten skulle vara på plats den 1 juli 2018 är »helt uteslutet«, enligt myndigheten.
Ekobrottsmyndigheten avstyrker både att den egna myndigheten ska få utökat ansvar för att utreda bidragsbrott och att Försäkringskassan ska få en enhet för att utreda bidragsbrott. Myndigheten anser inte att utredningen tillräckligt väl har utrett andra möjligheter, som att exempelvis skärpa styrningen för de myndigheter som i dag har ansvar för bidragsbrott.
»Hanteringen av de enklare bidragsbrottsärendena kan leda till att myndigheten förlorar sin specialistkompetens, eftersom de kan komma att ta alltför mycket kraft från myndighetens specialinriktning nämligen de kvalificerade utredningarna av grov ekonomisk brottslighet«, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Dessutom anser Ekobrottsmyndigheten att utredningen har underskattat de extra resurser som de skulle behöva för att också ta ansvar för bidragsbrott. Enligt myndigheten skulle 155 personer behöva nyanställas, istället för 49 som utredaren hade kommit fram till, och kostnaden skulle bli 200 miljoner kronor per år istället för 55 miljoner kronor.
Bägge myndigheterna är däremot positiva till flera andra delar i utredningen.
Ekobrottsmyndigheten pekar särskilt på förslagen att Skatteverket ges möjlighet att avregistrera falska identiteter, och att ett folkbokföringsbrott införs. Försäkringskassan är särskilt positiv till förslaget om ökat informationsutbyte mellan myndigheter och att fler ärendeslag ska falla under bidragsbrottslagen,
Bägge myndigheterna ställer sig positiva till att en samordnad statlig utbetalningsfunktion ska inrättas, med skärpt kontroll av utbetalningar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
