Bostad Regeringen vill att hyresrätter ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Men förslaget får nu tung kritik från Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå).
– Jag är förvånad över att man inte tar riskerna för ökad brottslighet på större allvar, säger Anna Hansson, enhetschef på Brå, till Altinget.
Att fler ska kunna äga sina bostäder är en av regeringens bostadspolitiska ambitioner. Därför gick man tidigt ut med att man vill göra det möjligt att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter. Men nu får förslaget tung kritik från brottsförebyggande myndigheter. Både Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå) avråder i sina remissvar regeringen från att gå vidare med förslaget. Något Altinget var först att rapportera om.
Enligt myndigheterna finns stora risker att ägarlägenheterna kommer att utnyttjas av kriminella aktörer. Fastighetsbranschen är redan utsatt för ekonomisk brottslighet och bostäder har en central roll i andra typer av kriminalitet. Särskilt i utsatta områden. Med ägarlägenheter kan den utvecklingen förstärkas, varnar Brå.
– Jag är lite förvånad över det här förslaget faktiskt. Med tanke på den utveckling vi har i Sverige och i våra socialt utsatta områden så är jag förvånad över att man inte tar riskerna för ökad brottslighet på större allvar, säger Anna Hansson, enhetschef på Brå, till Altinget.
Penningtvätt och människohandel
Lägenheterna kan utnyttjas som förvaringsplatser för vapen, för narkotikahandel, prostitution och människohandel eller för så kallade madrassboenden – där bostadslösa får hyra sängplatser och dela rum med andra.
– Lägenheter är också föremål för mycket penningtvätt. Det är en helt annan typ av brottslighet som också är systemhotande, säger Anna Hansson i intervjun.
Till skillnad från bostadsrätter finns ingen förening som äger något gemensamt. Den som äger ägarlägenheten äger hela sin bostad. Det innebär mindre insyn och en större frihet att göra vad man vill med sin lägenhet, vilket kriminella aktörer kan dra nytta av, framhåller Anna Hansson.
Små positiva effekter
I remissvaret skriver Brå att utredningen inte ens presenterat några förslag för att minska riskerna med ägarlägenheter. Dessutom menar myndigheten att de positiva effekterna för flexibiliteten på bostadsmarknaden är små och inte kan ”uppväga de potentiellt stora riskerna för en ökad organiserade brottslighet och otrygghet”.
– De här riskerna är så mycket allvarligare än den nytta som man visar att man skulle få av det här förslaget, säger Anna Hansson till Altinget.
Ekobrottsmyndigheten skriver i sitt remissvar att man ”ser en tydlig risk för att ägarlägenheter utnyttjas för penningtvätt och annan brottslighet”.
Dagens Arena söker bostadsminister Andreas Carlson (KD) för en kommentar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
