Facket Polisen i Hongkong utlovar en stor belöning till den som kan se till att den fackliga ledaren Muang Sie Tat blir gripen.
– De vill få oppositionella att hålla tyst, säger han.
När Muang Sie Tat besökte Sverige i början av året intervjuades han av Dagens Arena, men många saker har hänt sedan dess. Muang Sie Tat har varit kanslichef på den fackliga organisationen HKCTU i Hongkong, men när repressionen tilltog flydde han till Storbritannien, där han lever idag. Flera andra som tillhörde ledningen för HKCTU sitter fängslade i Hongkong.
Vill ställa krav på fackliga rättigheter i Hongkong
Tillsammans med andra personer som flytt Hongkong driver Muang Sie Tat organisationen Hong Kong Labour Rights Monitor (HKLRM) med bas i Storbritannien. Strategin är att få fackliga organisationer runt om i världen att ställa krav på fackliga rättigheter i Hongkong. Muang Sie Tat ägnar mycket tid åt att resa runt och träffa fackföreningar. Myndigheterna i Hongkong följer i detalj vad han gör.
Nyligen pratade Muang Sie Tat på en konferens i Paris arrangerad av den franska fackföreningsrörelsen CFDT. Efter hans inlägg fanns deltagare som ropade ”Liberate Hongkong, revolution of our time”, det vill säga demokratirörelsens välkända slagord. Muang Sie Tat lade ut anförandet på Facebook. Det fick myndigheterna i Hongkong att agera.
På offentliga platser i Hongkong finns idag affischer uppsatta med hans och sju andra personers porträtt. Polisen erbjuder en miljon Hongkong-dollar (1,4 miljoner svenska kronor) till den som kan komma med information som leder till att någon av dessa grips. Av de efterlysta personerna är han den enda med facklig bakgrund. De andra är MR-aktivister, advokater och oberoende politiska kommentatorer.
– De vet förstås att jag bor i England, men syftet är att skrämma andra till tystnad.
För Muang Sie Tat har det blivit allt svårare att hålla kontakt med personer i Hongkong. Även släktingar.
– Till och med mina mostrar och fastrar har blivit trakasserade och kallade till polisförhör.
Hoppas på starkare tryck från omvärlden
En av de centrala fackliga företrädarna som sitter inspärrad i det ökända fängelset Stanley i Hongkong är Lee Cheuk-yan, tidigare generalsekreterare för HKCTU. Hans hustru, Elizabeth Tang, har också haft viktiga fackliga positioner i HKCTU och är generalsekreterare för det globala facket för hushållsarbetare. Hon hörde till dem som flydde till Storbritannien, men i mitten av våren reste hon tillbaka till Hongkong för att besöka sin man i fängelset. När hon kom ut på fängelsegården var polis och säkerhetspolis på plats och grep henne. Tang blev emellertid frisläppt mot borgen på 200 000 Hongkong-dollar (280 000 svenska kronor). Men hennes pass, ID-kort och kreditkort har beslagtagits och hon får inte lämna Hongkong. Polisen har också gripit och förhört hennes advokat och syster.
Anklagelserna mot Tang handlar om att hon skulle ha varit aktiv i organisationer som tagit emot ekonomiskt stöd från utlandet, något som är olagligt sedan 2022. Den organisations som det framför allt handlar om är Asian Monitor Reseource Center (AMRC), som bevakar fackliga frågor och villkor i arbetslivet i Asien. Företrädare för AMRC, som nu flyttat verksamheten till Seoul i Sydkorea, förnekar att de tagit emot stöd efter att den nya säkerhetslagen trädde i kraft.
– Jag hoppas på ett starkare tryck från omvärlden. Fackliga organisationer måste kräva att Lee Cheuk-yan och vår tidigare ordförande Carol Ng blir frigivna, men också att sanktionerna mot Elizabeth Tang upphör, säger Muang Sie Tat.
Vill tysta fackföreningar
Hösten för 9 år sedan inleddes den så kallade paraplyrevolutionen i Hongkong. Under flera år fylldes gatorna av demonstranter som krävde demokrati. Efter att det nya säkerhetslagarna antogs 2020 har det politiska landskapet förändrats. Det civila samhället har smulats sönder och många organisationer och oberoende medier har tvingats att lägga ner sin verksamhet, däribland den fackliga organisationen HKCTU.
Styret i Hongkong använder sig även av gamla brittiska koloniallagar för att kväsa protesterna.
– Britterna var rädda för vänsterinriktade och kommunistiska fackföreningar och antog en lag under 1950-talet som innebar att fackliga organisationer inte fick engagera sig i ”politiska” frågor och inte heller finansiera ”politisk” verksamhet. Lagen föll i glömska, men avskaffades aldrig. Nu används den igen för att tysta de få lokala fackföreningar som fortfarande finns kvar. De måste ligga lågt för att överleva.
Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
