Nyhet I våras kom vägledande beslut från HD om hatbrott på internet. Men sedan hände inte så mycket mer. Experter är skeptiska till polisens prioriteringar.
Den så kallade BBS-lagen kom till redan 1998. Men det är först nu som den tycks komma till bruk. Eskilstuna Tingsrätt dömde 2019 en administratör för Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige” till villkorlig dom och böter. Beslutet har sedan överklagats ända upp i Högsta domstolen, som i mars 2021 fastslog domen.
Mårten Schultz, professor i civilrätt och grundare till organisationen Institutet för juridik och internet, menar att domen är viktig för polis och åklagare:
– Innan har vi inte riktigt vetat vem det är som ansvarar för ett kommentarsfält. Men det kan vara många olika personer. En administratör, moderator i gruppen eller ett gäng helt enkelt. Det tydliggörs i det här fallet.
Den aktuella Facebook-gruppen hade 226 000 medlemmar 2017, redan tre månader efter sin start. Årligen skrevs tre miljoner kommentarer. På den tiden hette den ”Stå upp för Peter Springare”. Den samlade personer som ville ställa sig bakom och stötta polisen Peter Springares uttalanden om gärningsmän med utländsk bakgrund. Men i gruppens kommentarsfält urartade samtalen till rasism och kränkningar. Det var då administratören anmäldes av den ideella föreningen Näthatsgranskaren som arbetar med att polisanmäla hatbrott som sker på sociala medier.
Mårten Schulz är grundare till en annan ideell organisation, Institutet för juridik. Han och medarbetaren Ängla Eklund ser på lagens tillämpning som en positiv utveckling:
– Den innebär att man tillhandahåller en administratör för en digital plattform ansvar vid publicering. Man har ansvar för vad andra gör. Det som är speciellt med det här fallet är att det är den första med en fällande dom, säger Mårten Schulz.
– Tidigare har lagen inte ansetts tillämplig, det är en ganska oprövad lag. Men det man kan göra nu är att lägga ansvaret av en väldigt stor grupp på en individ och inte gå efter enskilda individer som man gjort förut, säger Ängla Eklund.
Deras förhoppning är att fler domar kommer.
– Det ska bli intressant att se om den kan prövas i fler fall. Det här fallet blir vägledande, säger Ängla Eklund.
Men det har överlag varit svårt att få igång utredningar när det gäller brott som sker på internet. Inte för att resurserna är otillräckliga. Det menar Stefan Holgersson, professor på Polishögskolan i Oslo, som 2018 publicerade en rapport på Linköpings universitet om polisens arbete kring brott på internet. Han menar att brotten behöver tas på större allvar:
– Det kan givetvis finnas fog för att lägga ner utredningar, men många gånger så är det ganska tydliga brott som polisen ska utreda.
Stefan Holgersson tittade på 797 polisanmälningar som föreningen Näthatsgranskaren hade gjort 2017. Av dem var det 18 procent som gick till åtal. Räknar man bort anmälningar som slarvats bort av polisen stiger den siffran till 20 procent. Stefan Holgersson menar att resurser spenderas på att kommunicera ett bra budskap utåt, men att själva arbetet inte är tillräckligt:
– Man tycker det är viktigare att visa upp en yta än ett innehåll. Man har länge sagt att hatbrott är prioriterat men många gånger så försöker man spegla att verksamheten fungerar bättre än den gör.
Men Jan Olsson, kriminalkommissarie vid NOA med inriktning på IT-brottslighet, tycker det är bra att kritik förs fram. Men han anser samtidigt att polisens uppdrag blir svårare och svårare:
– Det är svårt att vara tillräcklig. Jag förstår att det finns en irritation att så få ärenden leder till åtal. Men årligen anmäls runt 1,6 miljoner brott och att tro att man ska hinna utreda alla de brotten går inte. Man måste ändra förhållningssätt, vi behöver jobba preventivt och försöka förhindra att man drabbas av brott.
Jan Olsson menar att hatbrott som sker på nätet är större än bara ett polisiärt problem, det är ett samhällsproblem:
– Det kommer ta tid innan vi anpassar oss till det digitala livet. Vi behöver inse att det är en del av det fysiska livet, det vi säger och gör där är värre än om vi gör det i verkliga livet eftersom det alltid finns kvar i all tid framöver och kan läsas och ses av miljontals människor.
Frågan om vem som är ansvarig vid publicering av hatiska eller kränkande kommentarer engagerar många länders rättssystem för närvarande. Förra veckan beslutade exempelvis Högsta domstolen i Australien att tre stora medieföretag var högst ansvariga då de inte hade rensat hatiska kommentarer i kommentarsfälten på Facebook. Just nu utreds frågan även i EU om ansvar ska ligga på företagen som tillhandahåller tjänsterna. Lagen om digitala tjänster ska sätta ansvaret på företag som Facebook, Twitter och TikTok att hålla sina plattformar och kommentarsfält rumsrena.
Uppdateringar i lagen krävs för att möta digitaliseringens ändringar i attityder och beteenden menar Mårten Schultz:
– Väldigt mycket av det som gör det här svårnavigerat är att vi har 250 år gamla regler som styr våra regelverk i yttrandefrihet och kommunikation. Det är det regelverk som gör att vi har den här udda uppdelningen. Vi har en väldigt stark yttrandefrihet för medier, men inte för mig på Facebook.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
