digital vård Nätläkare avlastar inte den fysiska vården, eftersom patienter som söker vård digitalt också söker fysisk vård lika mycket som andra patienter. Det visar en ny studie om patienter i Region Skåne.
Ett argument från de privata nätläkarföretagens sida är att de bidrar till avlastning för den vanliga, fysiska vården. Flera har invänt att en sådan avlastning inte tycks ske, och registrerade nätläkarbesök har i stor utsträckning kopplats till personer, bland annat småbarnsföräldrar, som söker vård för relativt lindriga diagnoser.
Nu har nationalekonomerna Lina Maria Ellegård vid Lunds universitet och Gustav Kjellsson vid Göteborgs universitet tagit ett forskningsgrepp på frågan, genom att jämföra patienters användning av digital vård med besök i den vanliga primärvården i Region Skåne. Undersökningen sträcker sig från 2016 och till och med 2018.
Huvudsyftet med studien, som har gjorts på forskarnas eget initiativ, var att undersöka om digital vård avlastar den vanliga primärvården. Så tycks inte vara fallet. Studien visar istället att nätläkarpatienter använder sig av digital vård utöver vanlig primärvård.
– Nätvårdsanvändare tenderar att kontakta vården oftare än andra, och de söker vanlig primärvård i lika stor utsträckning som andra patienter, säger Lina Maria Ellegård, hälsoekonom och en av författarna till studien.
En annan frågeställning rör huruvida personer med lättare diagnoser, tränger ut allvarligt sjuka patienter genom att ta en allt större del av »vårdkakan« genom sina digitala besök.
–Det är redan känt att de som kontaktar nätläkare ofta gör det på grund av infektioner, alltså lite lättare åkommor. Frågan har varit om vårdtagare med större behov trängs ut av de med lättare behov som söker nätläkare, säger Lina Maria Ellegård.
På den punkten kommer forskarna snarare fram till en bild som nyanserar uppfattningen att friska personer söker digital vård.
– Det är vanligare att nätläkaranvändare tidigare har haft en infektionsdiagnos. 60 procent av nätvårdsanvändarna och 46 procent av de andra vårdanvändarna hade fått minst en infektionsdiagnos under perioden 2009-2015. Det är är också vanligare att denna grupp diagnosticerats med depression eller ångest, säger Lina Maria Ellegård.
Däremot är tyngre diagnoser, som till exempel diabetes, mindre representerat hos nätvårdsanvändarna än andra patienter.
Kan det vara så att nätläkarbesökarna har fått fler diagnoser för att de söker vård oftare?
– Så kan det vara, det är en viktig poäng.
Forskarna lägger också in en brasklapp då de anser att metodiken i studien inte till fullo kan svara på vissa orsakssamband. Till exempel kan sambandet delvis spegla att patienter är ovanligt sjuka just under perioden 2016-2018, och därför sökt mycket vård – både traditionell och digital – trots att de inte tidigare har sökt vård särskilt mycket alls. Nu ska forskarna gå vidare och med nya metoder undersöka vårdanvändningen av digital och vanlig vård i andra regioner.
Lärdomarna av studien blir, enligt forskarna, att dagens system borde stramas upp.
– Eftersom det spontant inte verkar ske någon avlastning tror vi att de här tjänsterna bör integreras i landstingens system.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
