Nedläggningshotet mot Campus Härnösand har väckt en folkstorm. Nedläggningen utgör också en kugge i regeringens politik, där avståndet till universitetsstudier för personer från studieovana hem blir längre.
Klockan klämtar för Campus Härnösand. Beslutet kring en flytt av Campus Härnösand till Sundsvall har skjutits upp flera gånger och på måndagen avgörs det om Mittuniversitetets utbildningsorter minskar från tre till två.
Förslaget har väckt massiv lokal kritik och förenat såväl Härnösands medborgare och företagare som politiker över partigränserna. Förslagets kritiker menar att nedläggningshotet är en ödesfråga för bygden, där antalet arbetstillfällen minskat med 3 500 de senaste tjugofem åren. De senaste sju åren har Härnösand förlorat i genomsnitt 100 statliga jobb per år, enligt tidningen Allehanda. I förra veckan samlades över 2 000 personer i Sambiblioteket i Härnösand för att protestera mot nedläggningshotet. Tidigt på måndagsmorgonen satte sig Härnösands kommunledning på tåget ner till Stockholm för att demonstrera utanför det hotell där Mittuniversitetets ledning ska fatta beslut i frågan.
Mittuniversitetets rektor, Anders Söderholm, vill lägga ner utbildningen i Härnösand med argumentet att Härnösand inte längre är en attraktiv studieort. Förslagets kritiker i sin tur menar att det finns ett söktryck till Campus Härnösand och att det i stället handlar om pengar. Ett av huvudargumenten för flytten har varit den eventuella kostnadsbesparing en flytt skulle innebära. Men det råder delade meningar om det skulle innebära en kostnadsbesparing att lägga ner Campus Härnösand.
Jasenko Omanovic, socialdemokratisk riksdagsledamot från Härnösand, är kritisk till nedläggningen och anser att ett beslut kring Campus Härnösands framtid inte bör handla om kortsiktiga ekonomiska argument.
– Jag förstår att styrelsen kommer med ett förslag som det här, man har ett besparingskrav och att lägga ner campus framstår som en bra åtgärd för att spara pengar.
Han menar att det grundläggande felet är att man flyttat beslutet om campusets framtid från en politisk nivå och gjort det till en administrativ fråga.
– Det jag är kritisk till är att man lägger beslutet på styrelsenivå i stället för på politisk nivå och på så sätt låter lokalhyror bli viktigare an allas rätt till utbildning.
– Det är en del av en trend, där man till varje pris vill flytta ansvaret från politiken. Den som äger en fastighet har större påverkan på universiteten och var de ska ligga än en folkvald riksdagsledamot och det är fel väg att gå, anser han.
En rad reformer de senaste åren har missgynnat de mindre lärosätena och lett till minskade anslag för dem. Bland annat har en regeländring om ersättning för passiva studenter, det vill säga studenter som inte tentar några kurser alls under en termin, inneburit betydande ersättningsminskningar för de mindre högskolorna. Detta då de mindre högskolorna i regel har fler distansutbildningar, vilket är de kurser som har flest passiva studenter.
Risken med minskade anslag till de högskolorna är att de blir så små att de tvingas gå samman med större universitet. Något som framkommer i en utredning som riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av Miljöpartiet. Det är också en utveckling som välkomnats av regeringen.
Jasenko Omanovic är kritisk och menar att det är viktigt att fundera kring syftet med att ha universitet över hela landet. Han pekar på att en centralisering av universiteten bland annat missgynnar äldre studenter och studenter från familjer där man saknar utbildningsbakgrund.
– Det är inte enbart 20-åringar som studerar och universiteten ska vara till även för människor mitt i arbetslivet. Därför är det viktigt att ge dem möjlighet att kombinera familjeliv med utbildning och det gör man genom att ha utbildningssäten spridda över hela landet.
– På samma sätt handlar det om att motverka social snedrekrytering. Kommer du från arbetarklassen har du mindre tendens att flytta. Om din familj inte har studievana ligger det så klart närmare till hands att ta jobb inom något du känner till, i stället för att flytta till ett helt nytt ställe och studera. Därför är det viktigt att universiteten finns utspridda över hela landet, så att steget till att studera vid universitetet inte blir så stort.
Att så är fallet även på Campus Härnösand är något som Markus Sundgren, arbetsplatsrepresentant från Saco, bekräftar på den presskonferens som hölls på måndagsförmiddagen.
–De flesta av våra studenter kommer från närområdet. På Campus Härnösand studerar framför allt lite äldre människor. Många har småbarn och deltidsarbete och har inte har möjlighet att flytta till en universitetsstad för att studera.
Efter presskonferensen begav sig Markus Sundgren och representanterna från de olika partierna i Härnösands kommunfullmäktige till hotellet där Mittuniversitets styrelse sammanträder. Tillsammans hoppas de kunna påverka styrelsens beslut. Under eftermiddagen kommer beslutet att fattas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
