Allt färre niondeklassare söker sig till yrkesprogrammen. Trots hög lön och lätt att få jobb tappar utbildningarna elever.
Just nu väntar 100 000 niondeklassare på svar om vilket gymnasieprogram de kommit in på. Sveriges Radios nyhetsredaktion Ekot har ringt runt till 40 yrkesprogram över hela Sverige. Alla skolor i undersökningen uppger att de tappar elever. Minskningen är tre procent per läsår.
Trots att många yrkeslinjer mer eller mindre garanterar jobb är intresset för de utbildningarna svalt. Inte heller lönen tycks locka ungdomar att söka sig till yrkesutbildningar. En plåtslagare, som också är ett bristyrke, tjänar i snitt 29500 kronor i månaden. En lön som står sig jämfört med exempelvis socionomer. Ett yrke som kräver flera års högskolestudier.
Enligt Anders Larsson, ombudsman på fackförbundet Byggnads med ansvar för yrkesutbildningsfrågor, beror minskningen på två saker. Det ena är att det har etablerats för många yrkesutbildningar, där många aktörer är rena lycksökare med dåliga lokaler och obehöriga lärare.
– Den andra förklaringen är skolreformen 2011 gjorde att de som går en yrkesutbildning inte är behöriga till högskoleutbildningar. Det har skapat ett dåligt rykte, säger han.
Helene Dahlgren är projektledare på arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och ansvarar för kompetensfrågor. Hon pekar också på en överetablering av yrkesgymnasier. Men hon menar också att det är ett missförstånd att yrkesutbildningar är en återvändsgränd för ungdomar som vill kunna plugga vidare på högskola.
– Det är en informationsmiss. Det går visst att få behörighet till högskolestudier om du går ett yrkesprogram. Du måste bara själv under gymnasiet göra ett aktivt val och läsa vissa kurser, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
