Stockholm Är Skönhetsrådet en nej-sägande instans som försöker bromsa bostadsbyggande och stadsutveckling i Stockholm? Eller en demokratisk kraft som vill främja bra bostadsmiljöer för alla? Dagens Arena har tittat närmare på rådets yttranden över bostadsprojekt mellan 2017 och 2023.
– Det är ett fantastiskt nej-sägande, säger ekonomihistorikern och debattören Jan Jörnmark.
Bostäder, skolor, förskolor, infrastruktur och parkeringsplatser – alla detaljplanförslag ska genom Skönhetsrådet i Stockholm. Rådet instiftades 1919 för att förhindra att Stockholms natur- och skönhetsvärden förstörs i takt med stadens utveckling. De flesta ärendena passerar utan något större motstånd, men inte sällan sätter sig rådet på tvären och skapar rubriker i media.
Samtidigt som många tycker att Skönhetsrådet har en viktig funktion som väktare över kultur- och naturvärden i Stockholm, anser andra att rådet är en konservativ nej-sägande bromskloss för bostadsbyggande och stadsutveckling. Nyligen kallade Aftonbladet-kolumnisten Oisín Cantwell Skönhetsrådet för ”ett lugubert sällskap” som gnäller ”så fort någon vill bygga djärvt”.
Två gånger under sitt 100-åriga liv har politiker velat avveckla rådet, senast 2005 då moderaten Kristina Alvendal motionerade för det. Hon menade då att rådet avstyrker ”angelägna projekt i alltför många fall.”
Dagens Arena har tittat närmare på hur mycket det ligger i kritiken. Mellan 2017 och 2023 har rådet avstyrkt 25 865 bostäder i Stockholm och flera våningsplan samt flerbostadshus (antalet bostäder är nog därför mycket större). Oftast avstyrker rådet med erinran om att ändra gestaltning, ta bort ett antal våningsplan eller stryka ett punkthus. Men förslag om drygt 3 000 bostäder har rådet helt sagt nej till under perioden.
”Handlar om större grepp”
Det rör sig om studentbostadshus med ”oortodox gestaltning” (ska det betraktas som vertikalt eller horisontellt? frågar sig rådet). Ett höghus om 15 våningar för att markera Spånga centrum avstyrks och kallas ”en feltolkning.” Ett förslag om fem flerbostadshus med 95 lägenheter i Nälsta avfärdas som respektlöst ”gentemot den historiskt genomtänkta planering som präglar området.”
Ett ”apart inslag” i Hässelby, enligt Skönhetsrådet. Illustration: ÅWL Arkitekter.
Ett fyra våningar högt och halvslutet kvarter i Hässelby kallas för ”apart inslag” och rådet skriver att man befarar att kvarteret kommer att uppfattas som en ”institutionsbyggnad bland radhuslängor och atriumhus.” Ett förslag om att riva en villa i Mälarhöjden för att bygga ett flerbostadshus skulle enligt rådet innebära ”en oacceptabel bostadsmiljö”.
Men det handlar också om att bevara naturmiljöer. Nyligen avstyrkte Skönhetsrådet 900 bostäder i Skärgårdsskogen, söder om Skarpnäck, och lyfte då bland annat barnperspektivet: ”spännande och oplanerad terräng är grundläggande för barns utveckling”.
– Det som vi oftast skriver och har synpunkt på handlar om större grepp. Man kan se på helheterna och göra bättre val. Om man planerar ny bebyggelse i ett område bör man ha kunskap om varför miljön ser ut som den gör, säger Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet.
Ingen formell makt
Rådet har ingen formell makt över politikernas beslut och trots protester blir många projekt ändå av, till exempel det ”aparta inslaget” i Hässelby. Flerbostadshusen i Nälsta blir av, men med några våningar färre och 86 i stället för 95 lägenheter. Henrik Nerlund tycker själv att rådet ofta får gehör från politikerna och att det har ett inflytande över hur staden utvecklas.
Han vänder sig dock mot att rådet skulle vara en bromskloss för utvecklingen och bostadsbyggandet. Skönhetsrådet finns för att kvalitetssäkra det som byggs och se till att staden inte har för låga ambitioner, påpekar han.
– Det är en demokratisk poäng att man ska ha lika höga ambitioner var man än befinner sig i staden. Det är det vi arbetar med. I det som byggs i ytterstaden, särskilt om man närmar sig slutstationerna, sänks ibland kvaliteten på ett sätt som inte är acceptabelt. Alla som bor i Stockholm ska ha en bra bostadsmiljö, säger Henrik Nerlund.
Svårare att acceptera exklusiva bostadsrätter
Att rådet ofta har invändningar mot att husen blir för höga handlar inte om att det generellt är emot höga hus, säger Henrik Nerlund bestämt. Det handlar snarare om var man bygger dem.
– Ett slags traditionellt förhållningssätt är att följa topografin och använda sig av dynamiken i stället för att minska den. Välplacerade höga hus av hög kvalitet är rådet helt för. Men mycket har gått ut på att privata aktörer ska bygga exklusiva bostäder i lägen som sämre lämpar sig för höga hus, som vid Telefonplan. Då är det svårare för rådet att acceptera.
Vi har en stor bostadsbrist i Stockholm som förväntas förvärras nu när byggandet rasar. Kan rådets invändningar på något sätt innebära att bostadsprojekt försenas eller inte blir av?
– Rådet är ingen organisation som drar ut på tiden och förhalar saker, vi är en integrerad del i planeringsprocessen för att man kanske ska slippa problem senare. Med rådets hjälp hamnar inte ärenden i jättelånga överklaganden. På så sätt kan man säga att rådet ser till att det blir fler bostäder, säger Henrik Nerlund.
”En absurd argumentation”
Men att rådet arbetar för god bostadsmiljö åt alla råder det delade meningar om. Ekonomihistorikern och debattören Jan Jörnmark blir häpen när han hör om antalet bostäder rådet avstyrkt.
– Det är ett fantastiskt nej-sägande. Jag kan faktiskt inte förstå hur Skönhetsrådet håller på. Det är så ensidigt. Nu har rådet inte världens största betydelse, men klart att det har ett inflytande, säger han.
Jan Jörnmark säger att Skönhetsrådets perspektiv skulle kunna vara fruktbart för stadsutvecklingen i Stockholm. Men han tycker att det oftast är ett oreflekterat nej-sägande från rådets sida, att man är för snäv i sina bedömningar och inte reflekterar över vilken funktion staden har.
– Städer är levande organismer och måste kunna förändras, på samma sätt som stenstaden och villastaden har förändrats. Varför ska städer se ut som det var tänkt på 1940 eller 1960-talet? Det förnekar den normala utveckling du har i mänsklig verksamhet, säger Jan Jörnmark.
Men har rådet inte en poäng när det till exempel lyfter att ett höghus till på ena sidan i Farsta förstör grundidén med att ha tre höghus på vardera sida?
– (skratt) Det tycker inte jag. Så fort du går utanför tullarna, till Mälarhöjden eller Telefonplan, blir det oändliga invändningar. Det är områden som är självklara delar när Stockholm förtätas, för att det ska vara en fantastisk stad. Att de ska ha samma form nu som då är en absurd argumentation.
Och vad gäller den modernistiska förorten blev det inte särskilt lyckat, hur man än räknar på höghusen, menar Jan Jörnmark. Folk flyttade därifrån och områdena har i dag sociala problem. Det finns anledning att rucka på principerna och justera, anser Jan Jörnmark och poängterar:
– Skönhetsrådet är bara en mycket liten del i ifrågasättandet. Det finns en mängd aktörer som fyller samma roll. Men nog fan är de nej-sägare alltid.
Leder till att mindre byggs
Den politiskt obundna organisationen YIMBY (Yes In My Backyard), som strävar efter förtätning och levande stadsmiljöer, är inne på samma linje. De framhåller att Skönhetsrådet fram till för några år sedan har haft stor informell makt. Historiskt har det lett till att många bostäder har stoppats, enligt YIMBY.
– Det finns förbättringar man behöver göra med modernistiska områden, de är mycket bilberoende och på vissa plan människofientliga. Men rådet har en ensidig syn och sitter som i ett elfenbenstorn och bestämmer över skönhetsvärden, enligt sin egen definition av dem, säger Anders Gardebring från YIMBY.
Han menar att rådet är en konservativ kraft som jobbar för att bevara miljöer, vilket i sin tur leder till att det blir mindre byggt.
– Det är ett större problem i ytterstadsområdena. I innerstaden har du redan en täthet som möjliggör utveckling och att ta sig fram till fots. I ytterstaden behöver du göra förändringar för att få samma urbanism. Till exempel att man bygger mer runt tunnelbanan där det finns butiker och restauranger. Så att man får de kvaliteter som folk faktiskt efterfrågar, säger Anders Gardebring.
Dagens Arena har pratat med Socialdemokraterna och Moderaterna i Stockholm som båda framhåller att Skönhetsrådet är en viktig del i planprocessen. Och att det kan ha avgörande synpunkter som är värt att ta hänsyn till. Däremot påpekar båda partier att rådet ibland ägnar sig för mycket åt mediautspel och opinionsbildning i stället för dialog och samverkan med tjänstemännen och politikerna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
