Nu stängs flyktinglägret i Idomeni

Tidigt i morse började flyktinglägret i Idomeni evakueras. Samtidigt inleddes FN-toppmötet i Istanbul, där världens ledare ska diskutera hur man bättre ska hjälpa alla de människor som i dag är på flykt.

Tidigt i morse började grekiska myndigheter evakuera flyktinglägret Idomeni, nära gränsen till Makedonien. Här har över 8000 flyktingar samlats för att bo i tältläger på leriga åkrar, sedan Makedonien och andra Balkanländer stängde sina gränser i februari. Hjälporganisationer har beskrivit lägret som en humanitär katastrof. I april skadades 260 personer när den makedonska polisen sköt tårgas mot flyktingarna för att hindra dem från att korsa gränsen, rapporterar SVT. 

De boende kommer nu att transporteras till flyktingförläggningar i bland annat Thessaloniki.

Enligt BBC ska migranterna i lägret tidigare ha vägrat att flytta till flyktingförläggningar eftersom det innebär att de kommer längre bort från gränsen till Makedonien. Landet ses som vägen till norra Europa, och länder som Tyskland och Sverige.

– Det här är människor som kommer från Syrien, Irak och Afghanistan som hoppas få asyl i Europa. När Makedonien stängde gränsen uppstod en flaskhals här. Många vill inte flyttas till andra platser i Grekland för de hoppas fortfarande kunna ta sig norrut, säger SVT:s migrationskorrespondent Stina Blomgren i Gomorron Sverige.

Många av de flyktingar som nu evakueras har befunnit sig i Grekland en längre tid och omfattas därför inte av EU:s flyktingavtal med Turkiet, som började gälla i mars.

– EU:s avtal gäller de som kommer från Turkiet till den grekiska ö-världen och det är tänkt att de ska avvisas tämligen omgående. Enligt avtalet ska en syrier i Turkiet flygas till Europa i utbyte. Men hittills är det väldigt få flyktingar som har avvisats och få som har flugits till Europa. Många ifrågasätter om det här avtalet kommer att fungera, säger Stina Blomgren.

Samtidigt som kravallpoliser börjar utrymma flyktingläget i Idomeni så inleds i dag ett stort FN-toppmöte i Istanbul om humanitära hjälpinsatser. Att mötet hålls just i Turkiet är ingen slump – landet har tagit emot  2,7 miljoner av de drygt 4,8 miljoner flyktingar som flytt från Syrien.

Totalt är det över 60 miljoner människor i världen, fler än någonsin, som är på flykt i dag. Och trots att det humanitära biståndet aldrig varit så stort som nu räcker det inte till. Meningen med mötet är att hjälporganisationer och världsledare ska diskutera hur hjälpinsatser ska finansieras men också hur man ska kunna förebygga och få slut på konflikter, rapporterar Sveriges Radio och Arbetet.

Toppmötet har dock föregåtts av kritik från hjälporganisationer. Läkare utan gränser har exempelvis dragit sig ur i protest mot oförmågan att skydda civila och humanitärarbetare i krig och även i protest mot bristen på politisk vilja att vilja genomföra verkliga förändringar. 

125 länder kommer att vara representerade på mötet, men av de betydelsefulla G7-länderna är det bara en ledare som deltar – Angela Merkel från Tyskland.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) deltar för Sveriges räkning. Hon poängterar att Sverige lyfter frågan om behovet av att skydda hjälparbetare. Hon säger också att det behövs en del reformer i systemet med humanitärt bistånd, som i dag är ineffektivt.

– Framförallt är det alldeles för få länder som bidrar rent finansiellt till det humanitära systemet. Det är tio länder som står för 90 procent av pengarna. Sen måste vi också jobba mer effektivt. Det finns mycket att göra i form av samarbete mellan olika organisationer, säger hon till Sveriges Radio.

Hon menar att mötet är ett viktigt första steg i rätt riktning.

– Det här är inte ett möte där vi sitter och förhandlar och kommer att komma med bindande åtaganden utan det här är ett möte där vi diskuterar hur vi ska ta det här vidare efter denna kraftansamling som det här, säger Isabella Lövin.