Roger Akelius och Vittra Lambohov.
Roger Akelius och Vittra Lambohov, som han nu är delägare till. Foto: Akelius / Wikimedia

Academedia Miljardären Roger Akelius har köpt 24,4 procent av Academedias aktier och är nu delägare i 800 friskolor. Dagens Arena har pratat med Akelius själv och LO-utredaren Johan Enfeldt om vad köpet betyder för svenska friskolor.

Tisdag kväll kom nyheten att stiftelsen Akelius Foundation under Roger Akelius ledning köpt 24,4 procent av Academedia från Mellby Gård. Akelius är nu skolkoncernens största aktieägare, och han planerar förändringar.

Akelius vill inte se några vinst- eller avkastningskrav för börsbolaget. Den höga vinstutdelningen består enligt Akelius av pengar som annars skulle kunna förbättra skolan för eleverna.

– Marginalerna är alltför små för att kunna ge utdelning. För varje företagare är det viktigaste att skapa en bra produkt för kunder och att utveckla de anställda. Då kommer högre värde på aktier på lång sikt, skriver han till Dagens Arena.

För honom är det skolans elever som är kunderna.

Föräldrar ska betala barnens utbildning

Samtidigt som han vill slopa vinstkravet vill Roger Akelius också att skolgången i större utsträckning än nu ska betalas av elevernas föräldrar.

– Jag hoppas att man kan se hur privata skolor fungerar i stora delar av världen. Sverige har en löjlig religion att ingen ska få betala för utbildning, skriver han.

Johan Enfeldt, välfärdsutredare på LO och författare till boken “Vad får du för skolpengarna?”, kommenterar Akelius ställningstaganden i en intervju med Dagens Arena.

– Det är svårt att veta hur man ska tolka. Å ena sidan säger han att han vill stoppa vinstutdelningen, å andra sidan vill han ju öppna för en privatfinansierad friskola. Vi har länge haft en skoldebatt präglad av det faktum att Sverige som land är ganska unikt i att ha friskolor som är helt gratis. Och nu föreslår Akelius att de kanske inte borde vara det. Det är ett stort skifte i debatten, säger han.

Johan Enfeldt. Bild: Helena Eitrem

 

Vägen framåt osäker

Enfeldt ser skiftet inom Academedia och bolagets osäkra framtid som ett exempel på riskerna med den svenska friskolemodellen.

– Det jag hoppas är att fler ställer sig frågan om det är rimligt att vi har ett system där så många elevers utbildning avgörs av vad som sker på börsen. Antalet elever på Academediaskolor är i paritet med antalet elever i Uppsala kommun, så det är inga små verksamheter vi pratar om här. Det här är som att en större stad plötsligt skulle byta riktning på sin utbildningspolitik, men det sker helt utan politiska beslut.

Ännu är det osäkert ifall de förändringar Akelius vill göra är genomförbara. En majoritet av aktieägarna måste stå bakom förslaget om slopad vinstutdelning för att det ska bli verklighet.

– Man kan mycket väl tänka sig ett Academedia som slopar vinstkravet, men frågan blir om det får någon effekt på de enskilda skolorna. Lönsamhetskravet på enskilda skolor kan vara oförändrat men pengarna kan gå till uppköp i stället för aktieutdelning, säger Johan Enfeldt.

Under onsdag förmiddag sjönk Academedias aktier i värde med över 13 procent. Under veckan har bolaget återhämtat sig något, och idag fredag ligger aktien på runt 92 procent av värdet innan Akelius köp blev offentligt.