Psykisk ohälsa Män med psykisk ohälsa möter flera hinder för att söka vård, jämfört med kvinnor. Särskilt män med låg utbildningsnivå och kunskap om psykisk ohälsa. Män har också generellt en mer negativ attityd mot andra med depression, visar ny avhandling från Göteborgs universitet.
Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att vård ska ges efter behov. Men män med psykisk ohälsa söker ofta inte behandling för sina symptom, jämfört med kvinnor. En ny avhandling från Göteborgs universitet har undersökt vilka barriärer män möter.
– Män verkar möta hinder på tre olika stadier. Dels tycker män i lägre grad att de har behov av vård. Även när vi ser att de just nu har symptom som tyder på depressionssjukdom, säger avhandlingens författare Sara Blom.
– Dels ser vi att när män tycker att de har ett behov av vård söker de i lägre grad jämfört med kvinnor. Och de män som har sökt vård är i högre grad missnöjda och tycker inte att de fick den vård de behövde.
Avhandlingen bygger på fyra enkätstudier. Slumpmässigt utvalda i Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen har fått svara på frågor som: Har du någon gång mått så psykiskt dåligt att du känt behov av att söka vård? Tycker du att du fick den vård du behövde? Sen har det kontrollerats för olika bakgrundsfaktorer. Till exempel utbildningsnivå och om man har symptom på psykisk ohälsa. Totalt har 8697 personer deltagit.
En av studierna visade att 40 procent av männen som hade symptom på depressionen ansåg att de inte hade behov av vård. Jämfört med 25 procent av kvinnorna i studien. Män som tyckte att de hade behov av vård sökte i högre grad inte i vård jämfört med kvinnorna. 36 procent jämfört med 26 procent. 29 procent av männen var också missnöjda med vården de fått, jämfört med 23 procent av kvinnorna.
En konsekvens av detta blir att vissa grupper riskerar att få en längre period av ohälsa och utveckla allvarligare sjukdom, menar Sara Blom.
– Det har föreslagits i tidigare forskning att en konsekvens av att män i lägre grad söker vård är att de hamnar i alkoholproblem. Vi ser att alkoholrelaterade sjukdomar är betydligt högre hos män än hos kvinnor. Och den allvarligaste konsekvensen är att män har högre risk att dö i suicid jämfört med kvinnor, säger hon och tillägger:
– Men för de allra flesta är det mindre dramatiskt och innebär kanske att man mår sämre under period när man egentligen hade kunnat få vård och behandling. Det här kan påverka både i arbetslivet och i relationer.
Sara Blom tycker att det är viktigt att poängtera att det även inom gruppen män finns skillnader. Män med endast gymnasieutbildning var mindre benägna att söka vård jämfört med män med universitetsutbildning, visar en delstudie. En annan delstudie visar att män med låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa i lägre grad upplevde behov av vård. Jämfört med män med högre kunskapsnivå. Men också jämfört med kvinnor med både låg och hög kunskapsnivå.
– Just män med låg kunskapsnivå verkar vara mer utsatta och mer sårbara för att inte söka vård. Det kvarstår även när vi kontrollerar för utbildningsnivå och ålder.
Avhandlingen visar också att män generellt har mer negativa attityder till andra med depression. Att de i lägre grad skulle vilja anställa en person som har depression. Att de i lägre grad tycker att depression är en riktig sjukdom. Och att de är mer skeptiska till sjukskrivning för en person som har symptom på depression.
Förutom kunskapsnivå och utbildningsnivå, kan det också finnas underliggande faktorer som könsnormer bakom skillnaderna mellan män och kvinnor?
– Det har föreslagits som en övergripande orsak till de här skillnaderna, att det finns normer om hur man ska vara och bete sig som man. Att man ska vara stark, självständig, inte visa sig svag. Inte göra saker som är kopplat till femininitet. Att söka vård är traditionellt kopplat till femininitet och att vara kvinna. Särskilt när det gäller depression och ångestsjukdomar som historiskt varit kopplade till femininitet och kvinnlighet. Jag tänker att det är ett hinder för vårdsökandet generellt men speciellt när det gäller de här sjukdomarna.
Sara Blom spekulerar att normerna också kan vara ett hinder för män att skaffa sig mer kunskap om psykisk ohälsa. Och att de också gör att män har mer negativa attityder. Att vara skeptisk till vård och behandling och att se psykisk sjukdom som en svaghet kan vara ett sätt att upprätthålla mansnormer.
– De här normerna är inte bara något som bärs av individen utan också av olika institutioner i samhället. Redan ifrån skolan, sen i arbetslivet, i föreningslivet, via media, får vi olika bilder av vad det innebär att vara man.
Eftersom män, och särskilt vissa grupper, inte söker vård i lika hög grad behöver hälso- och sjukvården se till att minska barriärerna för dem, menar Sara Blom. Sjukvården skulle behöva jobba mer uppsökande och bygga förtroende. Den måste vara aktiv för att minska ojämlikheten, konstaterar hon.
– Man behöver rikta in sig på män som grupp, men också titta på olika grupper av män som möter mer barriärer jämfört med andra. Till exempel män med lägre utbildningsnivå och lägre kunskap om psykisk ohälsa. Vi behöver minska negativa och stigmatiserande attityder. Kunskapsnivån måste också höjas genom breda befolkningsinsatser, exempelvis informationskampanjer som visat sig vara effektiva. Både män och kvinnor möter barriärer men i olika hög grad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
