Sjukförsäkringen Vad orsakade systemskiftet inom sjukförsäkringen och vad kan dagens politiker lära av hur det fungerade på 80-talet? LO-utredaren Kjell Rautios nya bok Vi är inte maskiner blandar samhällsanalys med författarens egna erfarenheter av en långvarig sjukskrivning.
Vi är inte maskiner utgår från de kunskaper om sjukförsäkringssystemet som Kjell Rautio skaffat sig under sina snart 20 år som facklig utredare på LO och TCO. Men boken handlar också om hans personliga erfarenhet av systemet.
Det var som ung sommarjobbare i barndomsbyn Vittangi på 1980-talet som Kjell Rautio drabbades av diskbråck på tre ställen då han skulle lyfta en gravsten på kyrkogården. Något som resulterade i en lång sjukskrivning.
– Läkaren som opererade mig berättade senare att hans prognos var att jag inte skulle kunna jobba igen, berättar Kjell Rautio.
Förändrad syn på 90-talet
Men tack vare det han beskriver som ”en bra rehabresa” trotsade han oddsen och kunde successivt komma tillbaka till att jobba heltid igen. Enligt Kjell Rautio handlade det mycket om att det fanns ett bra samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukvården och fack och arbetsgivare.
– Det fanns en upparbetad samverkan som syftade till att man skulle lotsa människor tillbaka i arbetslivet, säger han.
Men på 90-talet var det något som hände, enligt Kjell Rautio. Sjukförsäkringen utgick allt mer från ett stuprörstänk där varje länk i kedjan, som till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, fokuserade på sin specifika uppgift i stället för att samverka med varandra. Kjell Rautio menar att vi fick en rehabiliteringskrasch och att arbetsgivarna avlövades på sitt arbetsmiljöansvar.
Samtidigt började offentlig sektor formas om enligt konceptet new public management, som innebar att det offentliga skulle styras mer efter marknadsprinciper. Enligt Kjell Rautio bidrog detta till att arbetslivets tolerans för nedsatt arbetsförmåga minskade och ledde till att vi fick ett ökat antal långtidssjukskrivna mellan 1997 och 2002.
– Det handlade inte så mycket om individuella faktorer som arbetsmoral och sånt. Det var en systemkrasch, säger han.
Systemskifte på 2000-talet
De högre sjuktalen ledde till den förändring av sjukförsäkringssystemet som inleddes under Reinfeldtregeringen och som pågår än i dag. Något som beskrivs ingående i boken.
– Det var ett stort systemskifte som genomfördes. Det handlade framför allt om de snäva och stelbenta tidsgränser som infördes för hur länge man kunde vara sjukskriven innan man skulle prövas mot ett annat arbete. Vi fick västvärldens hårdaste krav när det gäller sjukersättning vilket drabbade många långtidssjuka och personer med funktionsvariation, säger Kjell Rautio.
Han menar att lite har hänt sedan dess trots att Sverige haft både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.
– Den grundstruktur som man lade 2008 har man egentligen inte förändrat. Man har bara putsat lite på regelverket på grund av den kritikstorm som kommit. Politiken har mer handlat om att signalera ”lyhördhet”, men de etablerade partierna har inte gjort särskilt mycket åt systemfelen, säger han.
Måste väga in individen
Något som enligt Kjell Rautio utnyttjats av Sverigedemokraterna.
– Jag tror att det är stor del av den här retoriken som Sverigedemokraterna haft om att vi är inne i en systemkollaps, fått vind i seglen av att det här systemet har varit så trasigt. Detta gäller i bred bemärkelse kring viktiga samhällsfunktioner som privatiserats och skurits ner. Men detta blir särskilt tydligt när vi ser på bristerna i sjukförsäkringen.
Det är många saker som behöver göras för att förbättra dagens sjukförsäkringssystem, enligt Kjell Rautio. Inte minst handlar det om att lägga mer fokus på individen.
– Man måste försöka stödja människor tillbaka till arbete på ett smidigare sätt. Men det ska ske i rätt tid. Varken för tidigt eller för sent. Vi måste också ha ett system där man bättre väger in individernas faktiska omställningsförmåga.
Prövas mot existerande arbeten
Samtidigt konstaterar Kjell Rautio att en del framsteg gjordes under slutet av den socialdemokratiskt ledda regeringens senaste mandatperiod (2018–2022). Det handlade om att lägga mer fokus på att stärka försäkringsskyddet och öka tryggheten i stället för att enbart arbeta med att försöka pressa ner sjukpenningtalen. Enligt Kjell Rautio berodde mycket av förändringarna på ett tryck från LO och andra fackliga organisationer. Men det finns mycket kvar att göra.
– Det här är ju ett system som inte på något sätt är lagat utan behöver repareras ytterligare, säger han.
En viktig del i det är, enligt Kjell Rautio, hur själva arbetsprövningen sker.
– Jag tycker att det är viktigt att man prövas mot faktiskt existerande arbeten och inte teoretiskt förekommande arbeten som det fortfarande handlar om i hög utsträckning. Alla skulle tjäna på en tryggare sjukförsäkring och ett system där vi får tillbaka fler människor i arbete.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
