sjukpenning Det ska inte krävas att en läkare själv kan observera tecken på depression hos patienten för att den ska beviljas sjukpenning. Det slår Kammarrätten i Stockholm fast i en ny dom.
Försäkringskassan använder sig i sina prövningar av rätten till sjukpenning av den så kallade DFA-kedjan, där DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. I begreppen ingår bland annat att läkaren själv ska kunna göra observationer och undersökningsfynd som visar patientens sjukdom.
Kammarrätten i Stockholm slår nu i en dom fast att det inte finns krav på undersökningsfynd eller observationer för att visa att en person är deprimerad. Fallet gäller en kvinna som fick avslag på sin ansökan om sjukpenning, med hänvisning till att undersökningsfynd från läkaren saknades. Kammarrätten ger henne nu rätt.
Det är Allmänna ombudet hos Försäkringskassan som har överklagat fallet för att få fram en vägledande dom, rapporterar Ekot.
LO-TCO Rättsskydd ser domen som ett steg i rätt riktning när det gäller frågan om krav på undersökningsfynd, som de själva tidigare försökt driva.
– Nu är det upp till Försäkringskassan att ändra sina vägledningar och sitt arbete när det gäller DFA-kedjan. Handläggare har hittills uppfattat den som ett krav och att brist på uppfyllda kriterier har motiverat avslag i sig själva, säger Robert Sjunnebo, enhetschef inom försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.
Blir effekten av domen begränsad till depressions-diagnoser?
– Om domen står sig så är alla sjukdomar som är kriteriediagnoser, framför allt psykisk sjukdom, påverkade av utslaget. Men problemen med DFA-kedjan dyker upp i de flesta fall som inte rör sjukdomar där man på en enkel röntgenbild kan se hur allvarliga problem du har, till exempel smärttillstånd.
Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet, menar att det domen kommer fram till innebär lägre beviskrav för den enskilde som ansöker om sjukpenning. Då skulle Försäkringskassan i högre utsträckning behöva lita på sjukskrivande läkares bedömningar.
– Om domen står sig kommer den att få ganska stor betydelse eftersom man under lång tid har åberopat krav på objektiva fynd för rätt till sjukpenning. Om man slopar det kravet är det ett fantastiskt fall framåt, säger Ruth Mannelqvist.
Hon delar LO-TCO Rättsskydds bedömning att Försäkringskassan länge har använt sig av absoluta beviskrav kring bland annat observation av sjukdom, trots att den tolkningen saknar stöd i lagen. Men på den här punkten »duckar« kammarrätten i sin dom, genom att säga att DFA-kriterierna är en metod bland flera som kan, men inte måste, användas, säger Ruth Mannelqvist.
– Jag hade gärna sett att Kammarrätten hade slagit fast att man inte har stöd i lag att kräva fynd enligt hela DFA-kedjan.
Det hon lyfter fram som positivt i domen är att rätten skriver att det inte finns skäl att ifrågasätta läkaren i dennes bedömning om att patienten har nedsatt arbetsförmåga, men att det saknas objektiva fynd.
– Därmed anses den enskilde ha uppfyllt sin bevisbörda och då borde det vara upp till Försäkringskassan att bevisa motsatsen. Det är en viktig sak att lyfta fram i den här domen, säger Ruth Mannelqvist.
Robert Sjunnebo från LO-TCO Rättsskydd pekar på att Kammarrätten i Göteborg i en tidigare kommit fram till närmast motsatt slutsats om DFA-reglerna som Kammarrätten i Stockholm. Därför, menar han, är rättsläget något oklart.
– Jag skulle hävda att de två domarna inte är förenliga med varandra, säger Robert Sjunnebo.
Nyligen kom dock Försäkringskassans rättschef Mikael Westberg med ett utlåtande om som Robert Sjunnebo tolkar som en ändrad syn på kriterierna för rätt till sjukpenning. Utlåtandet har lämnats till LO-TCO Rättskydd som en inlaga i ett pågående fall som rättsskyddet driver.
I texten slås fast att DFA-kriterierna ska ses som en analysmodell och att de frågor som ställs enligt dem kan underlätta för läkaren att veta vilken information Försäkringskassan behöver i sina bedömningar. »Det finns dock inga krav på att det ska finnas en fullständig och logisk DFA-kedja för att ett underlag ska anses vara tillräckligt« skriver rättschefen i utlåtandet från 23 maj.
Enligt Robert Sjunnebo slår uttalandet undan benen på det Försäkringskassan själva säger i sina vägledningar till handläggarna i dag.
Är det här uttalandet viktigare än domarna från kammarrätterna?
– Ja, det skulle jag absolut säga. Rättschefens inställning till frågan kommer troligen bli styrande för Försäkringskassans interna handläggning. Domstolarna tar även stort intryck av Försäkringskassan som expertmyndighet, säger Robert Sjunnebo.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
