Nyhet Gatuprotester och mobilisering fungerar. Det visar en undersökning av protester mot polisbrutalitet i USA:s 170 största städer. Lokala aktioner mot polisvåld i den egna staden ledde till att färre dog, enligt studien.
En 14-årig flicka dödades av polisens kulor i en klädbutik i Los Angeles några dagar före julafton 2021. Hon stod i ett omklädningsrum och bytte om när polisen sköt mot en beväpnad man i samma butik, en man som också han dog av skottskador.
De var långt ifrån ensamma om att dö vid ett polisingripande i USA under 2021. Bara i Los Angeles dör i genomsnitt varje år nio personer med latinamerikansk bakgrund på detta sätt. Siffrorna för svarta respektive vita i Los Angeles är fem respektive tre per år. Att risken för att dö genom kontakt med polisen är större för svarta och latinamerikaner har lett till skapandet av sociala proteströrelser, inte minst Black Lives Matter.
Allt detta utgör bakgrunden till en av de stora frågor som sociologiprofessor Susan Olzak har ställt i sin forskning.
Har dessa sociala rörelsers protester någon effekt på politiken?
Många tvivlar nämligen då forskningen genom åren gett blandade resultat. Men hennes omfattande studie som löper över tre decennier och undersöker 170 amerikanska städer gör att hon nu med stor säkerhet säger: ja, mobilisering och protester fungerar.
– Resultaten visar att protester mot polisbrutalitet påverkar städerna så att de inrättar medborgerliga tillsynsnämnder och även att dessa protester på ett signifikant sätt minskar antalet dödsfall för svarta och latinos (men inte för vita), skriver Susan Olzak till Dagens Arena.
Stanfordprofessorns studie är publicerad i det senaste numret av ansedda forskningstidskriften American Sociological Review.
Där ställer forskaren dels frågan om medborgarprotester mot polisvåld har någon effekt på antalet som dör vid polisingripanden, och dels frågan om det finns en koppling mellan antalet protester och tillsättandet av medborgarnämnder, Civilian Review Boards, som ska utöva tillsyn över polisen. Totalt identifierades 1 228 offentliga och kollektiva protester fram till och med 2019, varav de flesta lockade mellan 25 och 50 deltagare.
Resultaten var tydliga för en typ av protester – de lokala.
Faktum är att endast en offentlig gatuprotest i genomsnitt ledde till att cirka 10 procent färre svarta dog till följd av polisvåld året efter protesten i den stad där protesten hölls, medan det för latinamerikaner var 7 procent färre. För vita syntes dock ingen dock statistisk nedgång.
Sociologiprofessorn har tagit hänsyn till att städerna skiljer sig åt utifrån en rad egenskaper, bland annat befolkningssammansättning, våldsbrottslighet och medelinkomster. Effekten kvarstår och det är inte fråga om ett skensamband, säger hon.
Det är dessutom ett logiskt samband, betonar hon.
– Protester signalerar vilket stöd rörelsen har, de sprider en medvetenhet om att en fråga är ett socialt problem och de stärker grupper som nyligen börjat agera politiskt.
Mekanismerna bakom det som hon kallar en tydlig effekt hänger ihop på följande sätt, enligt professorn. För det första signalerar gatuprotesterna vilken vikt protestfrågan har för rörelsen. Detta ökar medvetenheten om att det finns en social fråga som kräver en lösning. För det andra stärker protesterna de som bor i underprivilegierade områden. Där skapas då en känsla av sammanhållning inom gruppen, vilket tillsammans leder till den tredje påverkansfaktorn: att de lokala eliterna pressas till politiska eftergifter eftersom de upplever att det finns en politisk kostnad av att ignorera protesterna.
Ytterligare belägg för hennes teori, som hon också nämner i sin studie, kom nyligen genom en mindre studie som tyder på en effekt av Black Lives Matter-protester. I en delstat där Black Lives Matter protesterade var det färre svarta som senare dog av polisvåld i samma stat.
Det är dock inte fråga om att “Does Protest Against Police Violence Matter? Evidence from U.S. Cities, 1990 through 2019 “ endast mäter en stor Black Lives Matter-effekt, förklarar Olzak. Även om BLM-rörelsen har en egen effekt åren efter 2013, så fanns protesteffekten redan före BLM:s födelse.
Sociologen upptäckte även ett samband mellan antalet protester och antalet medborgarstyrda eller medborgartillsatta tillsynsnämnder, vilka ska fungera som en sorts allmänhetens övervakningsorgan.
Här undersökte hon 160 städer som vid 1990 saknade funktionen. Effekten av protesterna var häpnadsväckande stor. En stad med åtminstone en manifestation ökade sannolikheten för att en medborgarbefolkad poliskommitté infördes med 82 procent, jämfört med en stad utan protester. Även här uppstod den största effekten då protesterna riktade in sig på en specifik lokal fråga eller händelse.
Tvärtemot vad många inom rörelsen mot polisbrutalitet hoppats visade det sig dock inte finnas något samband mellan etablerandet av en medborgarnämnd i en stad och hur vanligt det var att någon dödades av polisen. Om det fanns en nämnd eller inte påverkade inte antalet dödsfall.
Till skillnad från mycket av forskningen om sociala rörelser, till exempel den om de amerikanska nationella feministiska, gröna och civilrättsliga rörelserna, tyder hennes resultat på att aktivism som riktar in sig på lokala förhållanden har en större chans att lyckas. Det verkar bero på att den tidigare forskningen inte ställt frågor om det lokalas betydelse.
– Det som har förbisetts är en jämförelse av protesternas geografiska fokus. Svarar de på en lokal händelse, en händelse som ägde rum i en annan stad, eller uttrycker protesterna den nationella sociala rörelsens mer allmänna oro? Majoriteten av forskningen om sociala rörelser har handlat om rörelser med nationell inriktning, vilket kan innebära att man missar betydelsen av lokala evenemang och politiska resultat, säger Susan Olzak, som under flera decennier skrivit böcker och forskningsartiklar om sociala rörelser, etniska konflikter och rasism, och vars senaste studie går att läsa i sin helhet här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
