SAMHALL Mer likriktade och fysiskt krävande arbetsuppgifter hos Samhall gör att allt färre personer med funktionsnedsättning är aktuella för jobb inom det statliga bolaget. Det visar en rapport från Statskontoret.
I december gav arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i uppdrag till Statskontoret att kartlägga Samhalls verksamhet utifrån bland annat hur sammansättningen av de anställda har förändrats över tid och hur Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa personer till Samhall ser ut.
Uppdraget tillsattes efter att Dagens Arena och SvD rapporterat om hur allt fler personer med funktionsnedsättning inte längre ses som anställningsbara av Samhall, då arbetsmarknaden och bolagets verksamhet förändrats.
I likhet med flera tidigare utredningar (av bland annat Riksrevisionen och FunkA-utredningen) kommer statskontoret fram till att gruppen anställda hos Samhall har förändrats i takt med att Samhalls verksamhet har förändrats.
Exempelvis är det färre personer med nedsatt rörelseförmåga, syn- och hörselnedsättningar och begränsad lung- och hjärtfunktion som arbetar på Samhall nu än tidigare.
Samtidigt har andelen anställda med utländsk bakgrund, kognitiv funktionsnedsättning och med flera olika funktionsnedsättningar ökat. Det senare tror Arbetsförmedlingen kan bero på att de har uppdaterat sitt system så att arbetssökande kan registrera flera olika funktionsnedsättningar.
Samhalls verksamhet har påverkats starkt av en generell omvandling av arbetsmarknaden, där industriproduktion försvinner och fler tjänsteuppgifter kommer till. För Samhalls del har det inneburit att en allt mindre del av jobben sker i egen regi, exempelvis fabriker, medan en växande del består av tjänster som utförs på uppdrag av kunder på olika företag, i form av exempelvis städning, tvätt och fastighetsskötsel. Bara städning stod för nästan hälften av Samhalls totala försäljning under 2016, enligt rapporten.
På vissa orter uppger arbetsförmedlare att Samhall i praktiken enbart kan erbjuda städarbeten
Den här förändringen innebär höjda krav på fysisk förmåga, vilket utestänger många i Samhalls målgrupp från att kunna få arbete.
I Samhalls uppdrag ingår att de ska vara närvarande i hela landet, en uppgift som har blivit svårare i och med strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Samtidigt ska Samhall kunna erbjuda varierande arbetsuppgifter så att de anställda kan utvecklas, vilket blir svårare när jobben blir mer likriktade.
»På vissa orter uppger arbetsförmedlare att Samhall i praktiken enbart kan erbjuda städarbeten.« står det i rapporten.
En annan faktor är att Samhall sedan många år drivs på affärsmässig grund, och ska generera en årlig vinst på i snitt sju procent över en konjunkturcykel. Det målet har dock inte uppfyllts de senaste åren. Något som försvårar är att den merkostnadsersättning som Samhall får från staten har legat still på 4,4 miljarder kronor om året i flera år, samtidigt som lönekostnaderna har ökat med i snitt 1,8 procent varje år. Det blir ett incitament att satsa på anställda med lättare funktionsnedsättningar.
Rapporten visar också att Arbetsförmedlingen, som förr själva bestämde vilka arbetssökande som skulle anvisas till Samhall, nu mer tvingas anpassa sig till krav på kvalifikationer för olika jobb som Samhall ställer:
»Att Samhall har fått ett ökat inflytande över vilka som anvisas till insatsen innebär att bolaget i mindre utsträckning behöver ta emot personer som är svåra att sysselsätta i kunduppdragen.«
Många kommuner uppger i rapporten att de har tagit över det som förut var Samhalls uppdrag, genom att ordna tidsbegränsade anställningar för personer med försörjningsstöd och sedan försöka slussa ut dem i arbetslivet.
Lars Ohly, nytillträdd ordförande för organisationen Funktionsrätt (tidigare Handikappförbunden) ser en fara i den här utvecklingen.
– Om kommunerna tar över kommer vissa säkert att sköta det bra, men andra inte, så då försvinner det som var Samhalls syfte, nämligen att skapa likvärdiga möjligheter för personer med funktionsnedsättning över hela landet, säger Lars Ohly.
Han säger att det mesta som kommer fram i rapporten var känt sedan tidigare. Att Samhall ställer allt högre krav på arbets- och rörelseförmåga ökar risken att Samhall självt kommer att bli en otillgänglig arbetsplats, menar han.
Om kommunerna tar över kommer vissa säkert att sköta det bra, men andra inte.
Ett av huvudproblemen är det Lars Ohly kallar för Samhalls »spretiga uppdrag« som motsäger varandra, främst hur vinstkravet är satt samtidigt som ersättningen från staten minskar, med tanke på ökade kostnader.
– Vad man skulle kunna börja med är att sänka vinstkravet och förtydliga kravet att Samhall ska leda till fast anställning för fler personer med funktionsnedsättning. Kanske ska uppdraget också bli tydligare om att rikta till de som står längst från arbetsmarknaden, säger Lars Ohly.
Dagens Arena har bett om en kommentar från arbetsmarknadsdepartementet, men ännu inte fått svar. Till tidningen Fastighetsfolket uttalar sig dock statssekreterare Annica Dahl om vad regeringen vill göra åt det som kommer fram om ökade krav på de anställda hos Samhall.
»Det är viktigt att de som anvisas till Samhall är de som inte kan få annat arbete. Om styrningen eller förutsättningarna behöver ändras för att säkerställa detta så är det något som vi kan behöva se över« skriver Annica Dahl i sitt svar till Fastighetsfolket.
Enligt statssekreteraren behöver regeringen titta närmare på det statskontoret har kommit fram till.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
